Imorgon är min domedag

Ja, då har vi äntligen kommit fram till dagen före den 29 april. Imorgon har jag mitt "slutliga" läkarbesök och ska få reda på vad alla prover och tester visat. Det känns verkligen skönt att äntligen stå där. Jag vet inte vad jag förväntar mig mer än att de ska kunna bota min värk... Vilket jag i och för sig vet att de inte kommer att kunna göra, MEN hoppas att de ska kunna vägleda mig så att den blir lindrigare.


Har inte skrivit så mycket om min värk senaste veckan. Dels för att jag ibland själv känner att det blir lite tjatigt, men å andra sidan så är det ju så det är. Det har faktiskt varit något lite bättre senaste dagarna. Men det har då varit strålande sol och jag har inte jobbat så mycket i och med röda dagar och för att Moa har varit hemma. Säkerligen en kombination av båda delarna. Men värken finns som sagt ständigt där och jag kan oftast ställa en klocka efter hur den kommer sig smygande ju längre dagen går. Jag behöver i regel inte titta på klockan för att veta att den är runt ett. Då börjar det bli outhärdligt för att verkligen kulminera vid fyra-fem tiden. Sista timmarna av dagen går på ren vilja och vetskapen att man snart kan slänga sig i soffan och inte behöva göra några fler sysslor.


Hur som helst så får ni väl veta imorgon hur det gått.


Så länge säger jag som vanligt nattinatt!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0