Jag önskar så att jag kunde tillhöra den lyckliga gravida skara som verkligen njuter av sin graviditet och gillar att vara gravida. Men så är inte fallet. Visst jag älskar min mage som växer och njuter av den lilla krabat som sparkar och bökar där inne. Det vill säga när jag inte rör mig, inte kräks på grund av illamåendet, måste göra en massa jobbiga undersökningar och inte oroar mig varje kväll för att i natt kanske det är dags att åka till BB...

Jag har bestämt mig för att aldrig mer vara gravid. Skulle vi vilja ha fler barn så lär det bli en skitunge av Mr Right eller så får vi adoptera. Detta är inte mitt tillstånd alls. Jag känner mig inte speciellt klumpig, men det gör så ont på grund av kraftiga sammandragningar/värkar så fort jag går ens 50 meter att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det tar enormt lång tid att gå en liten sträcka och det är inte kul att oroa sig för att barnet ska komma NU. Än så länge får det gärna stanna några veckor till.

Det skulle vara underbart att åka till IKEA och inhandla det vi behöver och framför allt kunna ta sig runt där ett helt varv utan att få ont så maninte kan ta ett steg till. Eller gå ner på stan och shoppa loss eller bara strosa runt med magen i vädret... Eller kanske ta en lång och skön promenad i det vackra höstvädret.

Men det får allt vänta och visst är väl våren vackrare än hösten!?

Ser ni en vaggande anka lika långsam som en snigel så är det nog mig ni ser:-)


Skulle gärna njuta lite av att vara gravid:-)