Idag är det tio dagar kvar till beräknad ankomst av en liten bebis! Det har verkligen inte varit en lätt väg denna gång. Illamåendet har precis som förra gången suttit i hela tiden och jag vaknar i stort sett varje natt och kräks... Har vaknat med munnen full ett flertal gånger (ursäkta äcklet), men det har ändå stått i skuggan av den oro och de tidiga sammandragningarna och värkarna jag dragits med sedan vecka 23... Ända fram till för ca två veckor sedan kunde jag inte ens gå 30 meter utan att få värkar som verkligen gjorde ont. Men nu senaste dryga veckan har det känts bra att vara gravid!!! Till och med kunnat gå ett varv på stan och åkt skidor (om än sakta) men jag har inte varit tvungen att vara sängliggande. Befrielse kallas det. Men som alla läkare man träffat trott likaså barnmorskan så tydde allt på en förtidigt född bebis, men icke. Helt plötsligt verkar den ha bestämt sig för att stanna där den är. Kanske inte riktigt gillar snö:-) Den ligger där den ligger och verkar nu, mot alla odds, inte vilja komma ut... På något sätt har jag även förlikat mig med att den faktiskt är kvar där inne och att jag säkert kommer vara ett preggo en månad till...

Tänk vad en graviditet kan spela en spratt... Som jag skrev i ett tidigare inlägg så skulle jag gärna vilja ha en instruktionsbok...

På onsdag är det dags för besök hos barnmorskan igen. Hoppas magen vuxit lite lite lite i alla fall.