Vaknade sju, Moa med, hon var sur. Tur att det gick över. Hugo vaknade runt halv åtta och gjorde stora nr 2. Det resulterade i att vi alla tre låg i badet och mös en stund. Egentligen skulle Moa vara ledig idag, men det var påsklunch på dagis så en liten sovmorgon med långfrukost blev det innan det bar iväg.

Jag åkte upp och handlade efter att jag lämnat henne och kommer hem och börjar packa upp och inser att jag glömt en hel del grejer. men jag orkar inte bry mig om det idag, för jag är TRÖTT och har ONT i HELA KROPPEN. Vill egentligen bara lägga mig ner och skrika. Till och med de berömda punkterna under fötterna gör ont. Det var ett tag sedan jag hade ont just där, det var innan graviditeten, men nu finns smärtan där och den är outhärdlig. Fasen vad jag hatar Fibromyalgin, min ständiga följeslagare. Skulle bra gärna vilja lämna den i en soptunna, men det verkar svårt. Jag är tacksam över natten till igår då jag sov bra, för hade jag inte gjort det vete sjutton om jag ens kommit upp ur sängen idag. Det som drar är ju självklart barnen, utan dem hade jag garanterat tillåtit mig själv att må så mycket sämre. Nu måste jag orka för deras skull. Längtar till Cypern, 1 månad kvar sedan drar vi. Hoppas på en lika underbar resa som den förra året till Kreta. Värken försvann där, men det hade ju mycket att göra med att ett litet frö just då började växa inuti mig, min lilla goa Hugo! Men man kan ju alltid hoppas:-)