Hade skrivit ett inlägg om mitt tandläkarbesök idag, men orkar intre skriva om det. Som ni vet är jag LIVRÄDD för tandläkaren och har verkligen Fobi för att gå dit. Var där för över fyra år sedan sist.



Hur som helst så var det på darrande ben jag gick den långa gången upp mot tandläkarhuset. Det känns ungefär som "walking the line" eller något... Hade bytt besöket mot precis vad som helst. Såg hur pengarna rullade och hur mycket oro och ångest det skulle skapa. MEN, mina tänder var felfria, inte ett hål och inget konstigt alls. Så himlans skönt. Jag lovade ännu en gång att jag ska komma en gång om året... Får väl se hur jag ska hålla det... Ändå vet jag att man ska gå och att den snälla, trevliga och ödmjuka man jag går hos är specialist på tandläkarrädsla, så jag borde inte tycka att dte är så farligt, men det gör jag. Hatar det. Men nu är det gjrort och jag kan pusta ut!