Nergrusad

Jag tror aldrig jag varit så här trött. Fasen vad jag pluggat. Ögonen är fulla med grus och jag får kämpa att hålla dem öppna. Vill bara sova, men kroppen värker så jag anser mig få mer nytta gjort uppe än i sängen. Hatar att inte få sova ordentligt på grund av värk. Det är liksom inte heller bara att ligga still, det klarar inte kroppen mer än någon minut... Priset jag betalar för att få tävla...:(.

Ska ta lite värktabletter och förflytta mig till sängen med pluggboken, tända svaga lampan så kanske jag somnar en stund i alla fall.

Men min dag har varit bra, så jag ska inte klaga!

Återigen, en stor kram till er som går igenom svårigheter just nu. Tänker på er! Ni vet vilka ni är:-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0