Ja ni där ute som har tränat eller tränar hårt nu, ni vet vad det innebär att få syra. Sådär så att kroppen skriker. Det känns som att man gått rakt in i ett betongblock som man sedan ska skjuta framför sig. Inte lätt och hela tiden känns det som att man ska kräkas. Men är man tjurskallig så är man och då vänder man det till något positivt, bara en meter till, kom igen nu, en meter till... Eller också ger man upp. Det gjorde jag inte idag, trots att det var nära. Fattar inte att det kan vara sååååå jobbigt. Att man kan bli så sjukt trött av att anstränga sig. Det roligaste av allt var att det bara var 4 stycken fjuttiga 100-ingar... Herregud, vi kan ju simma hur många som helst på en "vanlig" träning utan att det känns det minsta jobbigt.

Då jag skulle dyka i på den sista var benen så fulla med syra och alldeles skakiga, som två geleklumpar som man ska få att trycka ifrån, kicka under vattnet och sparka med i 100  meter.

Ont det gjorde ont, men på ett bra sätt!!! Och jag genomförde den också. Tyvär hade vi ingen tidtagare, men tror att alla gick under 1.06 (tiden på den sista och den gick garanterat långsamt). Egentligen är tiden skitsamma, huvudsaken att man gör sitt bästa!

Så idag såg huvuddelen av passet ut så här:

2(25+50+75+100) medleyteknik
lite 25:or av alla dess slag

4*100 MAX uppifrån från pall st ´3 min
 bad
16*50 fenben