Hej hej hej

Jag veeeeet, så in i bängen dålig uppdatering. F´låt till er som hör av er...
MEN, ett stort men som boven i det hela är den fruktansvärda värk som tagit hela kroppen i sina klor. De senaste dygnen har inte direkt givit mig många timmars sömn. Dagarna har bestått av jobb, plugg, träning, laga mat, handla, fixa, leka med barnen och mycket mycket tårar. Då ingen sett. Men ingen behöver se, för ingen som inte varit här själv, vet hur hemskt det är.

Konstigt, men det finns en knapp som bara kör på så länge det finns andra i närheten. De som inte har tillgång till min fiende, för det har bara jag. Då jag lämnas ensam i dess klor innfinner sig en märklig makt från Fibromyalgin. Tårar, sveda och en tung klump som hoppar och dunkar på armar, ben, rygg, nacke och som gärna virar sina klor tills kroppen tar totalt slut. Då finns bara tårarna och det kan inte ens fibromnyalgin ge sig på. Något som den inte har makt över i alla fall.

Så egentligen har min vecka varit helt perfekt. Träffat en massa vänner, tränat alla pass, jobbat, pluggat, lunchat med vänner, lekt med mina älskade barn, umgåtts med min Älskade Mr Right, ätit massa god mat, gjort en massa roliga saker.

OM bara inte Fibromyalgin varit med ÖVERALLT vill säga, så hade det verkligen varit perfekt...


Kommentarer
Postat av: Ullis

Jag håller med, det är helt otroligt vilken KÖRA PÅ KNAPP- när man är bland andra människor, man har när man lider av osynliga sjukdomar. Ingen ser, ingen kan tro, ingen förstår FÖRUTOM dem som vet av egen erfarenhet... Vi får hoppas våren kommer tidigt så vi åtminstonde får lite värme som lindrar lite IBLAND...

Krya på DIG!

KRAM

2012-01-07 @ 18:34:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0