Japp, verkligheten och ordningen är återställd. Efter några roliga och framförallt välbehövliga veckor på jobbet är jag nuvåterigen hemma med Hugo. Jag bara älskar denna lilla varelse, även om jag saknar jobbet enormt, redan. Den sista augusti är det dags även för mig att återigen försöka få till en normal vardag. Samma arbetsplats, men en annan inriktning. Ska bli så kul! Enda orosmolnet är hur mycket Hugo orkar vara på förskolan eftersom han blir så himla trött efter inte alltför lång tid. Allt vi gör får han verkligen betala för. Både genom smärta och genom trötthet. Men som han säger så är det värt varenda minut av roligheter för att sedan behöva må dåligt. Här hemma är ju en sak; han leker en stund, eller badar en stund, för att sedan bara ligga. Är vi på språng ena dagen ligger han verkligen hela dagen efter. 

En dag tillbringades på gröna Lund. Lillkotten vann allt, till sin systers bedrövelse. En rolig dag med mycket åka blev det!
Massor av nyplockade blåbär av kusin! Perfekt i allt, typ. 
Liksom en massa kantareller, sjukt gott. Och stort tack!
Solen har tittat fram lite då och då. Vilket jag så klart utnyttjade med morgonlöpming, pool och frukost bredvid! Hur härligt är inte det?! Jag älskar att springa. Då befinner jag mig i min egen bubbla, i naturen, oavsett väder. Så klart föredrar jag sol, men även regn är bra njutningsfullt ibland!
Ensam kvar i en hel bassäng tackar man inte nej till. Magen känns nu bra. Vågar inte ta i och inte heller bli alltför andfådd, men så länge farten är under kontroll känns det bra. Så skönt. Hade räknat med bra lång tid innan jag kunde köra igång igen. Men som läkaren sa så har jag väl min 'starka' kropp att tacka kort rehab tid för. Jag känner mig stark och inte det minsta trött eller sliten i kroppen.