Så kom den fruktade dagen...

Ja, efter dagar med underbart väder, åska, regn, sol, gudomlig god mat och ännu godare drinkar, en och annan utflykt så inträffar det vi minst av allt vill. Hugos ben lägger av. De bär honom inte. Orkeslös, ont i nacke och huvud, sovandes överallt, fick han ändå hänga med på utflykt till Isla Majures. 




Kånkandes och bärandes på denna ögonsten heeeela dagen. Men han var med. Den frånvarande blicken, ögon som ändrar färg sliter av oro i mig. Att inte se tillstymmelse till leende utan bara plåga, tär. Tur att vi har rullstolen med. Tack och liv.

Vi hade en varm och skön dag till havs. Om än kanske lite besvikna då vi inte tycker att utflykten levde upp till det som utlovats. 













Idag hör vi i alla fall ord från Hugo! Ett steg i rätt riktning! Även om han tycker att benen är konstiga. Pool- och strandhäng står på schemat! Vad annars?!


Kommentarer
Postat av: Fam Carstad

Lilla älskade unge💙 Hoppas att han piggar på sig sista dagarna, tänker på er❤️

2016-01-18 @ 06:30:21
Postat av: Fam Carstad

Lilla älskade unge💙 Hoppas att han piggar på sig sista dagarna, tänker på er❤️

2016-01-18 @ 06:30:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0