Japp, idag är jag trött och lite halv risig. I fredags avslutade jag en underbar dag med feber och sjukt ont i huvudet. Tog två alvedon och stupade i säng. Jobbade i lördags med ett huvud som höll på att sprängas i bitar flera gånger om.

Hann precis hem från jobbet för att dressa om till klänning och bege mig till kyrkan där det vankades bröllop och tillhörande fest. Våra närmaste vänner gifte sig efter mer än tio år ihop. Åhh, det var riktigt vackert och vilket underbart väder det var. Jag klarade mig genom middagen med hjälp av alvedon och nässpray. Efter ett tag på dansgolvet insåg jag att jag inte gör någon en tjänst om jag är kvar, mest bara mig själv en otjänst. Så jag gick faktiskt hem och var hemma redan halv tolv. Kändes lite taskigt, men inte så kul med feber i kroppen.


Var i alla fall uppe i morse och hjälpte dem att städa och fick äran att hämta hem brudparet (förmodligen var jag den enda som var körduglig...). Sedan var det dags att hämta hem vårt lilla troll och vi tog med kusinen för att åka och bada (inget att rekomendera med huvudvärk...). Det gick väl så där. Vi hade väl varit på standen i ca 5 minuter när vårt kära lilla charmtroll fick ett härligt utbrott och det var fel på ALLT. Inget hjälpte och det blev bara med och mer fel. Så vi packade in oss i bilen igen och åkte hem. Hon skrek och gapade  HELA vägen hem. Tänk att man kan vara så envis. Detta resulterade i utegångsförbud... Och jag kände mig som världens sämsta förälder. Det finns inget som är mer hemst än att vara arg på sitt barn som man älskar mest över allt annat... Men faktiskt så tror jag att detta bet. Hon sa till och med själv till grannbarnet när hon kom och knakcade på att hon inte fick gå ut och leka mer idag utan att de fick ses en annan dag. Hon ifrågasatte det inte ens och jag fick ett styng av "att ska jag ge efter"-sug i hjärtat. Men det kan man liksom inte göra. Så jag hoppas att det dröjer LÄNGE innan jag/vi måste vara så hårda mot henne igen.

Hon var i alla fall trött, somnade som sn stock redan vid sju. Jag passade på att gå ut och måla. Åhhh jippie, verkligen super kul.... NOT. Men nu har jag målat två varv med det beigea och har nu börjat fin putsa på de vita knutarna. Tänk att man i alla fall kan börja se slutet... Inte än, men det är inte lika avlägset som förut.

Ja, sammanfattningsvis så kan man säga att jag är ganska trött nu. Ska borsta mina tänder och krypa ner i sängen och läsa lite. Ska försöka lägga upp lite bilder från det underbara bröllopet imorgon.

Hoppas ni alla haft en underbar helg!


Kram