Kanske undrar ni vart min närvaro tagit vägen och vad frånvaron berott på!? Kanske inte, men då behöver ni inte fortsätta. Men i alla fall så har jag varit riktigt dålig i kroppen i över en vecka nu. Idag är nog första dagen som jag inte hela tiden motat bort tankarna på min värkande kropp. Har med nöd och näppe kommit upp i sängen och hållt mig sysselsatt för att inte bli helt apatisk. Nätterna har varit något av det värsta jag utsatt mig för i mitt liv. Vilken jävla pina. Tror att jag i snitt sovit ca 1 timma per natt... Inte bra. Särskilt inte natten till i lördags då jag till och med gick och lade mig tidigt. Tjugo i fyra hade jag ännu inte somnat och klockan sex skulle jag upp och sätta mig i bilen för att åka till Gävle och ha föreläsningar och seminarium hela dagen. Var som en levande död zombie kan jag lova.

I natt blev det kanske tre timmars sömn och det kändes som himmelriket! Här är det lilla som uppskattas kan jag lova.

Så där var förklaringen!

Ska ladda kameran och visa er lite bilder från hugos 1-årskalas och lite annat!

För övrigt så har vi fått ett nytt vrålåk här i familjen, en Emmaljunga scooter där Mr Right bestämde färg. Så det blev:



Har ännu inte testkörts, men snart så. Just nu klarar inte mina små fötter av att ta en promenad...