Apoteket

Ännu ett bolag som jag kan få krupp på... Tänkte att jag slinker in där för att hämta lite medicin inna jag åker hem för lunch. Tjena, inget snabbesök direkt. 27 nummer före mig. Hade dessutom en skrikandes son på armen som helst ville vandra omkring och riva bland alla produkter...

De sega apoteksteknikerna (som det så fint heter) är seeeeega, till max. Och dessutom undrar jag varför de ALLTID ska föreslå andra mediciner än vad man fått utskrivet av läkaren!? Jag är redan tillräckligt skeptisk till alla mediciner jag ska prova, och jag lovar det späder på en hel del när man får tre andra mediciner med liknande namn, personalen kan inte säga om biverkningarna är fler eller färre, hur man kan må dagen efter eller vad det är för skillnad, bara att den är 1 kr billigare. Men fan det skiter väl jag i... Jag vill inte ens ha någon medicin, men har insett att jag måste för att ens kunna ta mig igenom vardagen. Och visst jag köper att de ska infromera kunderna om andra alternativ, men då ska de fasen kunna lite om det också.

Det tog mig en timma att få henne att förstå att jag ville ha Ipren, inte den föreslagna Bufen, för att LÄKAREN sagt att jag ska ha Ipren. Men vad kom jag hem med, jo Bufen... Jag ville ha Alvedon, inte Pamol... Jag ville ha den andra medicinen som min underbara läkare sagt att jag skulle ta, inte stå och argumentera med apoteket om varför jag inte ville ha den de hade inne just nu. Det var en LIKNANDE (alltså inte samma), som hade samma effekt, men hallå, ge mig bara det jag och min läkare kommit överrens om. Jag vill inte äta någon antidepressiv medicin, uan vill ha den han tog fram som var för min VÄRK utan att vara antidepressiv... och hör sedan!

Så, nu fick jag ur mig lite ilska:-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0