Idag efter att ha mått svinigt dåligt i kroppen blev det en runda (eller två...) i elljusspåret. Sjukt roligt! Synd egentligen att vi har snö så sällan och lite här. Därför får man ta tillfället i akt att ge sig ut när man kan. Fridfullt, frisk luft, jobbigt och svettigt. Men fan vad jag hatar att det är så många som går med sina hundar i skidspåret. VARFÖR liksom? Fattar de inte att de förstör och vore det inte lite enklare för dem att traska omkring på en gångväg eller så? Om de nu ska gå i skogen så gå då för fan inte mitt i skidspåret. Och koppla hunden.

 

Nöjd med dagens aktivitet är jag i alla fall. Hade tänkt att åka och simma, men jag hade så ont att jag antar att köra bil i nästan en timme inte vore så smart av mig. Trist, men kul med lite omväxlande träning.

 

Imorgon blir det en lugn dag här hemma med Hugo efter att vi lämnat Moa på dagis. Han behöver sova, blev inte speciellt mycket av den varan idag.

 

Nu, tillbaka till Bartenderskolan... Daaaaaaaaaaaaaa!

Hamnade framför 3:ans "Bartenderskolan" ikväll och jisses vilka puckon. I och för sig filmar de väl de mest urblåsta personerna för att det ska bli bra Tv, men herregud, den där Vanita skulle i alla fall jag bli galen på. Men man får ju en del sköna skratt:-)

Moa och Hugo leker "Inte nudda golv"...

Känner att jag just nu inte hinner skriva ett seriöst inlägg eftersom jag har en blivande femåring som tjatrar i ett bredvid mig. Allt som jag skriver får skrivas om x antal gånger...

I alla fall så har jag nu hittat den perfekta vagnen till Moa i julklapp, tack vare min underbara pappa!



Tur att han såg det idag, eftersom jag hittat en på Blocket som inte var exakt som hon ville ha!

Tack pappa!

Efter att vi hämtat Moa begav vi oss till pulkabacken och åkte lite medan Hugo sussade gott i vagnen. Fikade med lite varm choklad och mackor. Tyvärr värmde inte den varma drycken speciellt mycket. Det var verkligen SVINKALLT ute. Helt sjukt. Men äåndå mysigt att hinna åka med Moa under tiden som Hugo sov.

Jag och Hugo var på Öppna Förskolan undertiden Moa var på kyrkans barntimme och bakade pepparkakor. Mysigt och idag hann vi till och med vara med på en halv sångstund....

1:a advent missades här. Jag var i Berlin då, en underbar underskattad Europeisk huvudstad som har massor att erbjuda. Tyvärr glömde jag kameran hemma så inga bilder togs... Verkligen en superbra destination med kort flygtid, bara 1 och en halv timmes flygtid, kort transfer, ca 10-15 min, och mycket bra shopping att erbjuda! Och så klart det Tyskland är känt för, sina många och stora, mysiga julmarknader, för att inte tala om utelivet! Kanon! Vi hade dte mycket trevligt och drickat var riktigt gott:-)

Man kan ju lugnt säga att det i alla fall är riktig stämning för att fira första advent och vänta in julen om man kikar ut genom fönstret. Herregud så mycket snö det har kommit och jag undrar på allvar hur jag ska ta mig uppför backen från vår lilla väg!?

 

 

Känner mig nöjd... Har kommit halvvägs med adventsstädningen eftersom jag vill ha rent och fräscht runt omkring mig blev det nog en av de grundligaste städningarna i detta hus hittills. Fick ett litet ryck. Började med att rensa lite i Moas rum vilket inte går att göra då hon är hemma. Lite mindre saker, lite renare och mycket mysigare med en rosa ljusstake i fönstret... Hugo fick en ny, en turkos som passar hur bra som helst i hans rum. Kände inte riktigt att jag ville ställa in en rosa där... Så kanske Moa får en i varje fönster!?

har dammat och torkat överallt så nu väntar jag på att min lilla tuss ska vakna så jag kan dammsuga lika grundligt. Brukar allt göra det då han sover med, men kände att han behöver sova ostört idag eftersom vi varit på språng hela veckan. Nu är han inne på sin tredje timme och jag slappar i soffan. Känner hur värken kryper på och att det inte alls är bra att sitta still... Men jag har förbaskat ont och kan knappt krama ur trasan så jag antar att jag egentligen behöver ta det lugnt...

Blir kaffe och bulle snart och intresseklubben antecknar...

Ska försöka styra mina händer till att plocka fram alla adventssaker. Behöver ordna det idag eftersom jag beger mig södreut imorgon och inte kommer hem före natten till måndag. Ska ut på en rolig liten resa med mina underbarta kollegor. Ska bli såååå kul! Bara kroppen pallar, är lite orolig för att den inte ska göra det, men på med masken så löser sig allt....

Hugo leker gärna med vår lykta och lägger in alla möjliga saker i den...

Liksom dammsugaruttaget...

 

 

Älskar barn som kryper. Det är så gulligt!

 

 

Moa på språng mot...

 

 

Sin nygjorda ljusstake och...

 

 

Kokostoscakaka.

 

 

Mamma in action!

Fattar inte att hon gjorde detta. Och med ett leende hela tiden! Att hon fattar regler och hur en start går till är fortfarande ett underverk!

Det såg inte riktigt ut så här in på småtimmarna kan jag lova... Dansgolvet intogs och det var folk och god dryck överallt... Men kul var det!

Denna var en riktig hit! Jättegod vaniljsmak!

Då har ännu en ny vecka startat, med snö och riktigt mysväder. Ingen vanlig måndag då dagis är stängt och jag har huset fullt av ungar. Var en sväng till Öppna Förskolan med alla kidsen. Hem och laga lunch och nu sover en trött liten kille i sin säng medan tjejerna är ute i snön och leker. Har fixat i ordning lite fruktsallad som blir mellis. Faktiskt mysigt att alla här en hel dag och de leker så himlans bra tillsammans!

Sedan blir det middag och sist men inte minst jobbigt, träning i bassäng. Och appropå träning så avverkade min lilla Moa sin första simtävling igår. Hur jag skrattade. Och hon är såååå duktig. Kan allt i starten och gör som hon ska. Dyker i och simmar och tittar på allt runt omkring... Låg och pratade med bandomaren för fulla muggar... Tänk om hon simmade istället... Men hon hade fruktansvärt kul och ville bara simma mer och mer. Hela tiden med världens största leende på läpparna. Roligast av allt var när hon frågade mig om hon såg cool ut då hon simmade...:-)

Mohahhahahh!

Annars var gårdagen en dag i soffan. Sååååå bakis men mest trött som 17. Var ändå uppe och tränade efter att ha gått och lagt mig halv fem upp vid sju och blev hämtat vid halv åtta. Och det frivilligt för att få simma... Ändå tycker ajg att jag genomförde passet med bravur! Inte så jobbigt och ionte så långt, utan alldeles lagom.

 

Kaffe, jag måste ha kaffe nu! Så ha en skön måndag så länge!

Igår morse simmade vi en serie som inte alls lät jobbig då vi gickigenom passet innan, men det var det.

5*50 fjäril st 1´
200 frisim
4*50 fjäril st 1´
200 frisim
3*50 fjäril st 1´
200 fjäril
2*50 fjäril st 1´
200 frisim
50 fjäril st´1´
200 frisim


Plus en masssssa skovel


Idag körde vi ett pass som liknade det igår

5 (2(25+50+25) + 200 frisim)

det var typ det vi simmade idag, plus insim som var långt och även ett långt avbad!

Herregud, min lilla söta Mr Right måste ha slagit i huvudet eftersom han kom en dag och frågade:

-Inte kan jag spela innebandy på fredagar? Du simmar väl då?

Döm om hans stora förvåning när jag sa att det inte var något problem. Jag kan träna eget och så kommer vi ändå byta lite dagar nu framöver.

Sedan visade det sig att det bara gällde varannan vecka. Med början idag. Men vet ni vad... Från början skulle han vara hemma, eftersom det tydligen var inställt i dag (!?) ha ha, jag garvar ihjäl mig. Och sedan fick han för sig att åka och kolla på fotboll. Jag tror inte att han kommer spela den där innebandyn innan jag ser att han åker dit, stanar hela tiden ut, kläderna stinker svett och han är totalt död i ca två dagar på grund av träningsvärk...

Hur som så är det i alla fall otroligt skönt att sega ner sig i soffan med en massa mys en fredag.

men träningen har avklarats ändå. Huvudserien var idag en testserie. Asjobbigt och inte så kul. Trött som en åsna.

4*100 + 2*200 + 400 + 2*200 + 4*100

Vilar 10 sek rakt igenom och så jämför man tiden från tidigare gånger och ser om man förbättrat sedan sist och analyserar. Jag förbättrade inte min tid idag vill jag lova. Men å andra sidan kan man inte riktigt förvänta sig det då man kör den ensam. Liksom ingen draghjälp då.

Sedan var det lite arm, 600 arm, med rullande andning 3, 5, 7, 9 takt, byte 25.

Lite lagom seg, men imorgon blir det nya tag. Dagen startas med ett pass i bassängen med mina härliga simmarvänner för att sedan bestå av födelsedagsfirande hela dagen lång (Mr Right fyller ännu ett år!!!) och till kvällen blir det paaaaaaaaaaaarty! Kul!

Kroppen... Ja du, inte så bra, men med lite träning igår och idag känns det avsevärt bättre än tidigare i veckan.

Kram på er!

I natt fick jag sova bra mycket mer än förra natten. Gud så sjukt skönt och att man kan känna sig pigg efter ca tre timmars total sömn är ett under. Visst är kroppen bra vissen idag med, men mil ifrån hur jag mådde igår. Det blev ett träningspass under tiden Hugo sov (trodde jag, men han lekte tittut i sängen...) så nu känns det ganska ok. Fan vad skönt! Många tårar blev det igår. Värken går inte att tänka bort och det går inte att ligga längre en någon minut i en och samma ställning. Jag kunde inte ens ha strumpbyxor på migigår för att de gjorde ont mot huden. Då är det något som är extremt fel... Strumpbyxor är liksom inte hårda direkt...

Jag vet och inser attd etta kommer jag få leva med resten av livet (antagligen) och då gäller det att göra det bästa av situationen. Jag är oerhört tacksam att jag fick Moa innan jag visste vad jag led av. Hade jag mått som igår och inte haft min underbara familj hade jag aldrig skaffat barn. Hade inte vågat utsätta mig för det och jag tror att jag själv hade trott att det var en omöjlighet. Nu vet jag att allt går. Jag MÅSTE ta hand om dem, jag kan inte dra en filt över huvudet och bara dö, vilket jag säkert hade gjort om de inte fanns i mitt liv. De ska inte se mig må dåligt och att kämpa får mig att bli stark, hur hårt och svårt det än må vara. Jag vägrar att den hemska fibromyalgin får makten om min kropp, men min vilja kan den aldrig komma åt, jag besegrar den där tack vare min familj:-)

MEN, icke att förglömma, ibland (ganska ofta) kommer jag inte upp ur sängen. Men skriker Hugo så måste jag. Det gör förbaskat ont och bara tanken på att lyfta upp honom och bära och att han ska dra och slita i mig får mig att må illa av smärta.

Nåja, då har jag spytt lite galla idag med...

Nu har jag förberett för min kusins och familjs ankomst och ska hämta Moa och sedan ha en underbar eftermiddag och kväll med dem!

Ta hand om er, och ge aldrig upp det ni vill! Det finns inga hinder, bara olika sätt att ta sig runt dem.

Fy fy fy. Finns inga ord som beskriver den smärta jag känner idag. Det var riktigt längesedan som det gjorde så förbenat ont. Resultatet av tävling förra helgen och läkarbesöket igår. Sov nog max 40 minuter i natt och är sjukt trött, men vet att jag ändå inte somnar om jag lägger mig nu. Har ändå varit igång heeela dagen, det gör på något sätt mindre ont då, om jag slipper anstränga mig. Eller i alla fall tillåtas att känna efter. Jag skulle gärna beskriva hur det känns, men just nu finns det inte ett enda ord i hela världen som kan liknas vid det jag nu känner.

Jag orkar inte träna, även om jag vet att det bästa vore att köra ett lugnt pass. Men kan inte förmå mig till det. Imorgon ska jag ta tag i det... Hellre än att må så här...

För övrigt har dagen varit bra! Var en sväng till Öppna förskolan där Higo for runt som en tätting. Hämta Moa och hem för att fixa en god lunch till världens bästa tjejer! Tack för att ni kom och lättade upp min dag:-). Till middag blev det hämtmat i form av Kinamat, men det var faktiskt inte så gott. Tyvärr. Mr Right är på möte och jag längtar efter att han ska komma hem och göra mig lite sällskap. Vi hann knappt ses innan han for iväg igen. Trist!

Så ha en bra kväll, jag hoppas att dagen imorgon får mig att må bättre, ska i alla fall bli sjukt kul att se min kära kusin igen!

Idag var passet ganska långt, segt, men inte speciellt jobbigt.

3 (400 frisim
    300 arm
    200 medley
    100 ben)

 

10*50 fjärilskick mage/rygg med fenor

Var huvudserien.

Nu: trött, mätt och nöjd!

...gjordes av mig till vår vackra huvudstad... Jag gillar verkligen Stockholm, men inte idag. Regnet öser ner och de bygger äverallt så det är toksvårt att ta sig fram. Är man dessutom väldigt dålig på att hitta i storstan som lantis kan det inte bli lätt hur man än gör. Men fram kom jag och träffade min kära vän och umgicks med henne några timmar. Underbart!

Tyvärr var besöket inte så trevligt. Så här i efterhand kan jag ju typ skratta åt det, men kände att min puls var betidligt högre än normalt och svetten rann... Var ganska nervös för att gå dit eftersom jag VET hur JÄVLA onte det gör att han trycker på mig. Pratade en del och han är bra den här läkaren, men lite som "stone-face". Rör inte en min, man vet inte alls vad han tänker och tycker och sådant anser jag är ganska jobbigt eftersom man inte får någon respons alls. Trodde att jag skulle slippa undan trycken, men icke. I sista stund sa han att det var lika bra att han kollade nu så att det inte blivit något annat (!?). Så sjukt ont det gör, och fortfarande. Det är helt sjukt att dessa tryck kan orsaka en smärta som kan liknas vid om du kör in en kniv genom huden och håller den kvar och vrider om... Och det räcker med att han trcker väldigt lätt och bara någon sekund... Fick även ett förbud mot att tävla  och träna "syrapass", vanlig träning med inte alltför hög ansträngning av musklerna var ok, men inte att köra för fullt. Trist, men å andra sidan vet jag att han har rätt, för det var inte kul förra veckan efetr Köpenhamn. Blickar framåt och anser att till SM kan det vara värt attköra lite hårdare, sedan är det vår och sommar och alltså vädermässigt bättre.

Hugo var med eftersom det inte fanns någon barnvakt tillgänglig. Och hur han for runt där inne. Han rev av pappret från britsen två gånger, drog och slet i läkarens skosnören, välte ut böcker i bokhyllan och under tiden jag satt på britsen välte han ett bord med en porslinsdocka på... Gissa om jag skämdes!? Och dessutom en person som inte visar ett enda uttryck i ansiktet om vad han tycker. Jag bad om ursäkt och då sa han med lite ironisk ton "Ingenting gick ju sönder i alla fall..." Jag lovar att jag skyndade mig ut ur hans rum.

Trist inlägg, men men. Snart blir det träning, lätt sådan idag. Men måste röra på mig för att det inte ska bli ännu värre!

Ännu ett morgonpass till ända. Och jag lovar, passet lät inte särskilt jobbigt, men det var det. Mycket tröskelfart...

Simmade en huvudserie som såg ut så här

4 (25+50+75+100+75+50+25) medleyordning

3 (4*50 ben st ´1 + 200 arm)

Nu är jag trött, njuter av kaffe och bulle (ha ha såklart!) och pysslar med Moa undertiden som Nyhetsmorgon står på. Myssöndag!

Tänkte hälsa på min far dagen till ära.

Ha en underbar dag!

Har inte hunnit, men nu kommer det för er som bryr er...

I fredags var första passet efter Köpenhamn och då simmade vi en huvudserie som var

4 (4*100) rullande 25:a i medleyordning.

400+300+200+100 arm

Inte speciellt jobbigt utan ett ganska skönt pass.

Kan man egentligen säga så när man är mammaledig!? JA, det tcker jag! På något sätt är just fredagen den där riktigt mysiga dagen... Och det är idag en av få fredagar som jag inte ska iväg och jobba då Mr Right kommer hem. En eftermiddag tillsammans. Inte helt fel. Annars har jag alltid jobbat sent just fredagar eftersom det passat bäst för Moas del med dagis osv. Men inte idag! Och huset är nystädat. Det fixade vi igår. Jag undrar om det lilla badrummet är extra rent!? Mr Right städar gärna inte, när han gör det så är det tills fingrarna glöder och igår tillbringade han ca 1 1/2 timma i Moas och Hugos badrum som knappt används... Antar att det är fläckfritt nu... Jag hann i stort sett resten av huset då... Effektivitet kallas det. Efter städningen blev det en städöl till Robinson!

Shit, jag älskar Robinson. Lätt ett program jag skulle kunna tänka mig att vara med i!. För det första så är det varmt och skönt:-) och så lär man ju få umgås med en hel hög puckon och självgoda människor... Men antar att det är sådana de vill ha. Tyvärr är det ju inte alltid den som är bäst lämpad eller bäst rustad som vinner.

Gick och lade mig igår med hopp om att barnen skulle sova länge idag med. Hela veckan när vi ska iväg har de sovit som stockar till efter åtta. Men icke, 06.42 vaknade Hugo och strax efter Moa. Det slår aldrig fel. Men å andra sidan tror jag inte att jag ska klaga. Det finns många många småbarnsföräldrar som har det betydligt kämpigare med sömnen. Har försökt få lilleman att somna, men det verkar trögt på dagarna nu. Jag fattar inte att han orkar. Men det är precis som att han inte kan koppla av om dagarna. (igår och idag). Känns liksom lönlöst att han står dör inne och ylar, är han uppe är han hur glad som helst. Kan det vara den berömda nio-månadersfasen? Men han behöver ju sova, så just nu utkämpar vi en kamp om vem som ska ge sig först... Han eller jag!?

Snart kommer Mr Right hem, och jag längtar efter honom och såklart fikat han skulle köpa med sig hem... Undra vilket jag just nu känner som prio ett för!?

Skit väder är det också. Jag och Moa har tänt ljus, men hon drog ut. Så klart hann vi knappt parkera bilen innan granntjejen var här. Svårt att tackla ibland. Och stackars mina vänner som ibland tvingas lyssna på när jag beklagar mig...

Jag vill ha sol!

Mauritius 2008! Åh, skulle då gärna vara där igen!

Så här kul hade vi igår. Var dock inte riktigt beredd på "nästaget", men tydligen var det himla kul!

 

Moa var "Spiderman"... Jag är den skyldige att ha målat. Och ska jag berätta en sak, jag hatar ansiktsmålning på mina barn... Sjukt fult och sjukt jobbigt att få bort utan en massa trilsk... Men hon tyckte att hon var supersnygg...

Hoppas att ni alla haft en bra dag! Det har jag... Om än en pina att gå upp imorse med en värkande kropp som inte riktigt ville det jag ville. I med lite medicin och upp med ungarna. Kaos-artad morgon med hög stressfaktor. Hmmm, denna vecka sover våra barn sjukt bra måste jag säga. Somnar vid 19-tiden för att vakna runt åtta... Jag som typ inte ställt klockan på snart ett år här hemma... Helt plötsligt får vi jättebråttom på mornarna eftersom Moa ska vara på dagis klockan nio... Varje morgon slår det mig; Stackars stackars min älskade Mr Right som går upp tjugo över fyra varje morgon.... Jag skulle aldrig palla det. Gick upp strax innan fem i lördags och var totalt död. Blev inte människa på hela dagen. Så, jag antar att jag har det ganska bra!!! Och jag lovar, du får sova på lördag tills jag måste åka till jobbet... Det är du värd Älskade lilla du!

 

Jag hade ju en föreställning om att Hugo skulle sova ca tre timmar som vanligt på förmiddagen... Men icke. Bara för att jag hade planerat att hinna massor. Tänkte träna, plugga, städa och duscha... Men vad hann jag!? Träna lite lite (gjorde under direkt fast jag egentligen inte orkade...). Han totalvägra att sova... Nu sover han dock, säkert totalt däckad. Åkte ner på stan för att fixa massor av ärenden. Vad hann jag, jo fika med min underbara vän och Hugos lilla kompis som är så söt, och in och köpa schampo till mig. Vaddå prioritering!? Ha ha! Det var liksom inte direkt det viktigaste men det var det som jag behövde:-)

 

Moa fyller år om en månad och än så länge har jag hittat tights... Men det behövs. Och just det ja, det blev en bärsele till dockan idag med. Det kommer bli den bästa födelsedagspresenten till henne. Hon är som galen i att leka med dockor. För övrigt önskar hon sig en TVILLINGDOCKVAGN där dockorna sitter bredvid varandra. Såg en annons på blocket, men den var såld. BABY BORN har haft, någon som vet om man kan beställa dem via nätet eller någon som rent av säljer en sådan!?

Nu blir det matlagning i racerfart. Köttbullar och makaroner... Gott!? JA, faktiskt!

OK, idag mår jag inte bra i kroppen. Inte igår heller. Alla jag träffat hoppas jag inte har sett det. De har i alla fall fått till svar att allt är bra, vilket om jag ska vara ärlig det inte är. Fy faan säger jag. Tror knappt att det kan bli värre. Jag har försökt att ha så mycket som möjligt att göra, bara för att inte behöva känna. Tyvärr gör jag det ändå. Jag har inte ens kunnat träna, och då menar jag verkligen inte kunnat. Det värker så in i bängen att jag inte kan ha åtsittande kläder/skor. Visst låter det konstigt och främmande för många, men inte om man har det i sitt vardagliga liv... Men nu har jag bestämt mig för att imorgon blir det träning, jag VET ju att jag mår bättre sedan!

Ja ja, strunt samma. Idag har jag träffat ytterliggare en underbar vän, liksom igår. Hunnit plugga massor, fått iväg kompletteringsuppgiften som jag fick för att jag inte närvarade vid seminariet. Jag hoppas att det duger. Ska finslipa på nästa tenta, vilken i och för sig i stort sett är klar, men vill kika lite till på den innan den skickas in.

Tänkte snart äta en delikat middag, korv och mos.... för er som undrar...

Sedan blir det mys med Moa som varit borta hela dagen. OK då, ska väl jaga Hugo lite först!

Ha en trevlig kväll!

Har haft en alldeles otroligt rolig helg! Simmade i ett proppat badhus, jisses vad trångt och vad mycket folk det var. Gick knappt att ta sig fram på insimmet. Hade ju inga direkta tider eftersom jag inte simmar dessa distanser i vanliga fall, men simmade snabbare än de "tänkta" tiderna så jag antar att jag måste vara nöjd:-). Kroppen känns inte bra, ungefär som att någon hoppat på mig i en vecka. Men det visste jag ju innan att det skulle bli så. Det tar några dagar att bli av med det värsta så läkarbesöket imorgon är ombokat till nästa vecka. Känns bättre så än att göra det hela ännu värre just nu. Jag undrar egentligen bara om det är värt att tävla hårt och få så ont i kroppen!?
Men ja, just nu var det det!

Middagen och festen på lördagskvällen efter själva tävlingen var fantastiskt rolig! Maten var jättegod, trevlig sällskap och en massa rolig dans blandat med goda drycker... Kan det bli bättre!? Var extremt trött efter att ha gått upp innan fem på morgonen och simmat hela dagen. Tror att jag somnade innan jag lagt huvudet på kudden för jag minns inte att jag drog på mig täcket... Har allvarligt talat aldrig varit så trött/utmattad. Men kul var det och jag antar att jag igår mådde precis som jag förtjänade...

Kvällen bestod av en god middag på restaurang med familjen, Mr Rights mamma och syster med familj. Underbart god mat och lika trevligt sällskap som kvällen innan.

Det hela förgylldes på kvällen av att jag fått ett mail där det stod att jag klarat tentan mycket bra! Nice! Så jävla skönt.

Nu har jag en del att fixa medans Hugo sover, men sedan blir det att umgås med underbara kompisar!

Ha en trevlig dag!

Det närmar sig! På lördag simmar jag i Köpenhamn. Whieee! Hade väl kännts bättre om jag inte varit och är krasslig. Men vet ni, det gör inget, ska bli så himlans kul så ni anar inte! Framför allt så har jag ju tränat relativt bra, ätit bra (alla E-nr medel har skrämt slag på mig... Inget mer sådant här hemma!) och framför allt att det just nu är sjukt kul att simma! Tycker jag legat bra tidsmässigt på träningarna och det har känts ok. Hoppas det håller i sig. Tydligen mycket stort deltagande i år och hur kul ska det inte bli med den efterföljande festen på kvällen!? Och hotellfrukost!? Mumma...

Simmar först 100 m frisim, har inte gjort det på evigheter, sedan 100 bröstsim och 100 fjäril. Inte alls mina distanser, är långdistansare och inte alls en sprinter, man man får ta det som finns... Ha ha! Två lagkapper ska klämmas in också. Allt på en dag. Tänk att den där pirrande tävlingskänslan finns kvar.

Vi får väl se hur det går, men det ska bli attans kul! Imorgon bär det av och ska väl ta tag i packningen då...

Godnatt på er och ha en trevlig helg!

Inga höjdar-dagar här inte. Värken är inte nådig mot mig, halsen inte bra än och en konstig känsla i kroppen. Värst är värken, det andra kan jag på någotvis trycka ner så långt det går, men inte den efterhängsna herr fibromyalgin. Varför ska jag har det!? Antar att det finns någon mening med det. Tydligen ska jag infinna mig i huvudstaden för ännu ett läkarbesök nästa vecka. Passar egentligen inte alls, har en föreläsning då som jag vill gå på, men antar att det får komma i andra hand. Jag VILL INTE att de ska trycka på mig igen. Jag får typ ångest över att de tar sig rätten att göra det när de vet att det gör så ont och att det sitter i flera dagar. Nej nej nej. De vet ju redan att jag inte är beredd att trycka i mig en massa vita piller, tar hand om det så gott jag kan på egen hand och tycker att jag hittat min nivå på allt... Kanske. Men i alla fall så är det ingen som ser hur ont jag har, det är annat de ser. Och tankar kan de inte läsa vad jag vet. Jag tror i och för sig inte att någon skulle vilja det heller.

Och Moa gumman, älskade lilla vän, som nu vaknat och sagt att hon har ont här och där. Samma ställen som jag hade ont på som barn. Hoppas hoppas att det bara är växtvärk. Känns dock lite oroväckande, men jag vet hur jag ska gå tillväga och det finns ju ständigt i mina tankar. Jag kommer inte låta henne gå igenom samma helvete genom livet som jag gjort...

MEN IDAG HAR VARIT EN BRA DAG ÄNDÅ

Tillbringade den med underbara vännen och hennes söta goa bebis! Och ja, Hugo hade ont i magen... Han gjorde det mega stora, icke luktfritt, så fort vi kom hem. Sedan sov han som en stock... Ha ha!
Tack för en trevlig dag, även om lunchen inte var så god. Gillade bäst chokladbollen från Delicato, bäst efter mina egna bullar:-).

Kvällen bestod av en lätt träning och bus med mina tre älsklingar här hemma! Sedan har det varit samma ställe i soffan för en del fix! Skönt att listan börjar minska! Ska gå och snusa på alla tre som ligger och sover, en i taget innan jag kryper ner i min säng!

Igår var egentligen första dagen som Hugo var riktigt riktigt pigg på länge. Även om han inte verkat sjuk så inser man så här i efterhand att han inte mått riktigt bra.
Vi tog en förmiddag hemma och han hann med det mesta här hemma. Eller vad sägs om följande bildbomb:


Han hittar nu till skafferiet, vet hur man öppnar och vad godsakerna finns... OBS läs fanns, för nu har jag flyttat på dem... Än så länge når han inte.

Passar på att köra lite med syrrans dockvagn så snart tillfälle ges. Tror dock att han inte riktigt förstått hur man kör en dockvagn... Kul hade han i alla fall!

 

Tvättstugan är den här mannens favorit... Så fort dörren är öppen kan man ge sig 17 på att han är där inne. Och oftast hittar vi honom halvvägs in i tvättmaskinen eller torktumlaren...

 

Liten stilstudie på när jag leker och busar med Hugo.

ÄLSKADE LILLA BUSPOJKE; DU FÖRGYLLER MIN DAG HÄR HEMMA!

Hualigen vilken trist dag det är idag. I alla fall med tanke på vädret. Har verkligen bara slöat och pratat i telefonen hela förmiddagen. Lamporna är fortfarande tända sedan i morse. Har tänkt hämta Moa snart och sedan dra iväg till badet. Vi har ju knappt gjort någonting senaste tiden så nu känns det som att barnen är pigga i alla fall. Hugo är visserligen lite snorig, men tror inte att det är någon fara. Själv så... äh skit samma. Tar det en annan gång!

Även om Hugo är snorig så är han inte dålig. Superduper go idag och hittar på det ena upptåget efter det andra. Busungen! Redan nio hela månader och några dagar.

Han pratar, säger "ampa" - lampa, mamma, pappa, dääää, Moa! Så duktig är han. Slänger mat omkring sig, kryper, går, busar, vinkar, klappar händerna och ja allt!!!

Men nu drar jag...

Hamnade på en helt underbar blogg direkt från verkligheten och från hjärtat. Tyvärr var slutet inte lyckligt, men den berörde mig enormt mycket och jag satt som fastnaglad framför datorn länge. Man ska vara glad för det livet ger, varför gnälla och sura över småsaker när det finns så mycket värre saker att råka ut för!?

Läs den, den får en att gråta. Tårarna rullade ner för mina kinder och jag tror ingen kan läsa utan att bli berörd och känna medlidande med familjen.

http://moahenriksson.blogg.se

 

Moa på dagis och jag i soffan med datorn! Det känns som att krafterna börjar komma tillbaka sakta men säkert. Inte lika slut och trött i varenda del av kroppen och febern har hållit sig borta sedan i fredagskväll. Dock säger halsen och en del körtlar inte det samma, men jag är betydligt bättre vilket är såååå skönt! Hugo sover igen, måste väl väcka honom snart så jag kan hämta min lilla skrotfia på dagis. Tänkte även ta en tur till en Rånäs 4H-gård och kika lite på djuren innan mellis.

Ett som är säkert är att hon hade haft en underbart mysig helg i vår huvudstad med min syster tillika gudmor och hennes kille. Moa var helt lyrisk när hon berättade allt de gjort och vill mer än gärna åka tillbaka.. Ni tar emot med öppna armar va!?

Hugo hade också haft det underbart, men han tyckte verkligen om att komma hem. Det bara spratt i kroppen på honom på vägen mellan bilen och huset. Nu är han ännu mera överallt. Trodde inte det var möjligt, men så är det... Att han orkar.

Nu, en liten stund, är det plugg som väntar. En intressant uppgift som känns kul att göra. Studera Helhetssyn i minsta detalj. Spännande, men inte så enkelt som man kan tro. Har nästan skrivit hela tentan, bara sammanfattning och lite småjusteringar kvar snart. Skönt!