Ledsen

Idag har vi haft en mysdag. Dagen började som de flesta andra den senaste tiden med diskussioner med Moa om allt. Det ska vara ss, det ska vara si men det ska ändå inte vara... Vilket slutade i bråk... Efter en stund är hon som min lilla ängel igen...

Åkte till Plask och Lek och hon var så duktig. De andra barnen har ju redan gått en gång. Och modig att bara hoppa i och vara med helt okända människor.

Efter Plask och Lek begav vi oss in i Täby Centrum och tog först en snabb fika. Mums, men egentligen var mackan inte alls så god... Mest dyr. Undra om det ens kostat tio kronor att göra den!? 38 kr fick v betala för en... Hutlöst, men det kostar att ligga på topp.

Hugo då, vår lilla stjärna, har inte riktigt kommit igång me att göra nr 2 än, men gjorde det så klart i Täby Centrum. Och som aldrig förr. Flera rejäla lass kan man lugnt säga. Men han verkade enormt belåten efteråt i alla fall, men har nog gått ner ett kilo eller så:-).

Det blev lite shopping, Mr Right slog på stort som vanligt när han väl handlar. Flera par byxor och tröjor. Han blev tydligen förvånad att det var så dyrt med jeans... Ha ha.

Jag hittade lite smått, bild kommer säkert sedan.

En exklusiv middag på Mc Donald´s... eller not...

Väl hemma fick Moa psykbryt igen och denna gång gick det inte att stå emot tårarna. Det är så frustrerande när man inte vet hur man ska bemöta hnne. Hon blir arg och ledsen och jag HATAR att bråka med henne. Bara tanken på att hon ska somna ledsen gör mig alldeles sjuk inuti. Hur som helst så är det så fruktansvärt jobbigt, men det är säkert som mest jobbigt för henne. Åhhh, om jag bara kunde hjälpa henne så hon slipper brottas så med sig själv. Det är så svårt och det bara hände på en enda dag då vi kom hem med Hugo. Älskade vännen som alltid har varit så extremt lätt att kommunicera med.

Jag älskar henne så mycket och vill bara hennes bästa. Så nu känns det bara tomt och ledsamt.
Nya tag imorgon:-)

Nytt försök

Imorgon blir det ett nytt försök att ta sig till Plask och lek med Moa. Förra söndagen kom vi ju inte så långt... Kvart över ett som det skulle börja låg jag i förlossningsrummet och kämpade på för att få ut vår älskade Hugo! Men imorgon är det Moas tur. Vi ska även ta en sväng i Täby Centrum och shoppa! Åhhhh, vad kul det ska bli. Ser helt klart fram emot att få se Moa i simskolan och för att inte tala om shoppa kläder!!!


Rekord

Såg att jag häromdagen hade nytt besöksrekord här på bloggen, över 110 goa människor har varit inne och kikat! Kul!


Lika!?

Vi ska försöka hitta en bild på Moa där de ser exakt ut som kopior av varandra. Pappan i frågakan i alla fall inte neka till faderskapet:-)


Barbapappa

Fast jag är vuxen gillar jag Barbapappa starkt. Det finns ju hur mycket som helst med det nu. Känns lite som det har kommit tillbaka igen. De var ganska poppis när jag var liten. Moa gillar dem mycket så det blev en Barbapappa i rosa till henne och Barbaflink som tydligen är blå till Hugo. ENligt Moa är det mycket viktigt att rätt namn sägs till rätt Barbapappa även om jag bara tycker att alla ser likadana ut, men olika färger...

Men visst är de söta!? Och som hon sa så är det tur att hon fick Barbapappa, för den är ju mycket större än Barbaflink och Moa är ju större än Hugo... Också väldigt viktigt just nu!

 

Like them!


Liten har blivit stor!

Oj oj oj, Moa har med ens verkligen blivit fyra år... Hon blev sååå stor när vi kom hem med lillgubben Hugo. Vad tiden går fort!
Men hon är ju fortfarande vår lilla prinsessa och det var en himlans tur att vi fick en prins med. Svårt att förklara att man har två favorit prinsessor, mycket enklare att säga att mna har en prins och en prinsessa:-)

Haha, ser ut som en liten gammal gubbe, men han sover och sover, något han verkligen är bra på! Och äta! Men han ska ju också bli stor och stark.


Bra på att sova!!!


Välkommen Hugo!!!

Tänka sig, nu har han, den lille Hugo, äntligen gjort entré! Gissa om han som spökat i magen under så lång tid var mer än välkommen!!! Lik sin pappa och storasyster som 17. Åhhh, vad vi myser nu!

Förlossningen gick fort, med exakt samma förlopp som med Moa, på minuten i stort sett. Kom in till Danderyd ca kvart i 12 den 24 januari. Vi fick ett rum och CTG kopplades på. Fick ligga där till ca 13 eftersom han sov och inte var så aktiv. Väl när de kollade hur öppet det var så visade det sig att det faktiskt var öppet 5 cm, vilket vi inte trodde eftersom jag inte alls hade specielt ont. Jag tror inte barnmorskan trodde det heller eftersom hon sa att tittade hon bara på mig och gjorde en bedömning utifrån det så såg jag inte alls påverkad ut. Då fick vi i alla fall stanna kvar och klockan 14.00 var det skiftbyte, precis som med Moa, och in kommer en av de mest underbara människor jag någonsin träffat. Hon frågar om jag har det jobbigt och faktiskt så var det det då. Frågar även om jag vill att de undersöker om det hänt något. Och jaaa, det vill jag eftersom jag faktiskt haft SKITONT. Det visar sig att det är öppet 10 cm!!! Och dags att snart få ut den lilla plutten. Jag tackar ja till lustgas, vilket jag endast hinner suga i mig lite av. 14.49 kom så vår lille Hugo till världen! Mr Right grät sig genom de sista värkarna och det rann floder då Hugo kom ut.

Gissa om vi är lyckliga!? Och så sköööönt att slippa de smärtsamma sammandragningarna som jag dragits med i över tre månader, men det var det värt!


Hann i alla fall smaka på den!!!

Hugo har anlänt!!! Väldigt lik sin syster som nyfödd!

Sover sött i baljan medan vi käkar middag som var mindre god...

Fortsätter sova men på pappas mage!

Tröttmössa

Har varit vaken sedan fyra, men känner mig rätt speedad av någon anledning... Har haft värkar ett bra tag, men jag vill inte till sjukhuset och kroppen har ju spelat mig en massa spratt tidigare så varför skulle den inte göra det nu!?

Ska ta en dusch snart i alla fall. Det blir en del utnyttjande av vår varma sköna dusch, har aldrig duschat så här mycket och märkte i går kväll att det är dags att köpa ny duschcreme och body lotion. Vilket då får stå på dagens att göra lista...

Annars ska Moa börja i Plask och lek idag! Åhhhh, jag verkligen längtar efter att titta på det! Tänk vad stor vår lilla docka har blivit! En alldeles egen aktivitet för henne!

Sedan är tanken att vi ska shoppa i Täby Centrum! Jehoooo! Åh vad jag vill handla en massa nya kläder! Och Mr Right ville verkligen också ta en sväng där... Inte vanligt, men han har väl tagit sitt förnuft till fånga då!

Kul!

Ha en bra dag så länge!

Ny dag!

Den 21 januari idag, och egentligen den dag vi hade som datum för bebisen att komma ut från början. Men det verkar ganska kört, känner ingenting alls. Skönt på ett sätt, mindre skönt på ett annat. Vårt lilla troll är på dagis nu, känns lika konstigt som vanligt att vara hemma och det är TYST runt omkring en... Ska ta tag i dammtrasan i alla fall.

Moa leker med sina dockor och är på utflykt... Fantasi är bra!!!


Moa fotar sin mamma som hatar att vara med på kort...

Spår i snön


 Idag när jag skulle ut på en liten liten skidtur upptäckte jag dessa enorma spår endast 50 meter från vår tomt. Var såklart tvungen att hämta Mr Right och kameran. De är större än hans fötter, han har 43-44... Och djupa. Med tanke på att vi gick på snön utan att ens sjunka ner halvvägs... Jag tror det kan vara älgspår, men de känns nästan förstora för det. Hadadahadada, kanske BJÖRN spår!?

Sko googla lite och försöka hitta vad det kan vara...

Bagels

Idag blev det, efter typ två veckors "betänketid", äntligen bagels gjorda. Oj vad goda de är! Skulle lugnt kunna äta hur många som helst!

25 gram jäst för söta degar
5 dl vatten 37 grader
0.5 dl ljus sirap eller brödsirap
2 tsk salt
13 dl vetemjöl special (jag brukar använda det mjöl jag har hemma)


Pensling
vatten
sesamfrö, och/eller vallmofrö

1.Smula jästen, tillsätt vattnet och rör tills jästen löser sig. Blanda ner sirap, salt och det mesta av mjölet

2 Arbeta degen smidig för hand ca 10 minuter eller med maskin ca 5 minuter. Låt jästa under bakduk ca 20 minuter

3.Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den lätt. Dela i 12 bitar (eller fler). Gör bagels, antingen genom att göra en bulle och trycka ett finger igenom, eller att rulla till längder och sedan fästa ihop ändarna.

4. Lägg ringarna på en plåt med bakplåtspapper eller direkt på en perforerad plåt (fungerar lika bra med en vanlig plåt). Låt jäsa ytterligare ca 30 minuter.

5. Pensla med vatten och strö över sesamfrö och/eller vallmofrö om du vill

6. Grädda i ugn 12 minuter på 150 grader. Höj sedan värmen till 200 grader och grädda ytterligare ca 10 minuter tills de är ljust bruna. Låt svalna under bakduk.


Tadaaaa :D


Lalalalala

Hmmm, inte mycket till rubrik, men ibland är det ganska svårt att hitta en bra rubrik som passar och egentligen har jag ändå ingenting kul att skriva om...

Igår var vi hos läkaren, igen, Trist, panik och hjärtklappning. Inga trevliga undersökningar, men fick i alla fall åka hem och snusa på min Älskade Moa som fick sova bredvid mig!!! Mysigt ibland när man själv vill.

Idag väntar besök hos Barnmorskan på eftermiddagen, men innan dess vet jag inte. Jag håller på att få krupp på att gå hemma. Och jag som räknat med att vara mammaledig i 1 1/2 år... Till, håll i er, september 2011, hur låter inte det!? Jag hoppas verkligen att allt ska gå bra så att jag kan börja jobba lite helger och dagar då det behövs. LÄNGTAR!

Har för övrigt fått ett recept på bagels som jag tänkte prova i eftermiddag, det är ju så gott, men har aldrig provat själv. Dagens ljusglimt med andra ord...


Kanske att jag tar en promenad eller skidar mig fram en liten stund bara för att få lite luft och för att komma ut utanför väggarna.

Min Älskade Mr Right är hemma resten av denna vecka samt nästa. Gissa om det känns skönt...:-) Tryggt om inte annat. Men i och för sig så verkar bebben ha bestämt sig för att stanna där den är nu...




Forskning

Det här med Fibromyalgi och graviditet så har jag ju känt av det hela tiden men kan inte direkt påstå att jag besvärats av det. Det har ju varit milsvidder från hur jag mådde för ett år sedan. Då sov jag inte en enda natt på flera veckor. Somnade till slut av utmattning, men vaknade av att värken tog över efter några timmar. Grät varje dag i bilen på väg hem från jobbet för att det gjorde så förbenat ont. Kunde inte växla utan att det krävdes hela min vilja och koncentration. Hälla upp mjölk gick inte utan att tappa mjölkpaketet, x antal tallrikar gick sönder, satt på en pall och rörde i pastan för att få lite mat färdig... Det gjorde sjukt ont att ha på sig ett par strumpbyxor för att de "tryckte" mot kroppen och huden.

Vilket tillstånd, helt sjukt. Nu kan jag nästan inte tro att det var så eländigt. Men det var det. Och nu, denna höst/vinter, som förbytt! Så här kan jag i alla fall leva och göra saker. Så till min tanke om forskning, vilket jag ska ta upp med min läkare nästa gång jag går dit, borde man inte då kunna konstruera någon form av medicin som innehåller graviditetshormon!? Eller är det inte det som gör att jag mår bättre? Kroppen är varmare, det måste ju gå eftersom jag bevisligen mått så mycket bättre...

Till alla er där ute som lider av fibromyalgi önskar jag att jag kunde skjuta över lite graviditet till. Baraq för att ni skulle få känna den enorma sköna känslan av att inte vara fången och ha ont. Det ger en hopp, energi och ork att kanske orka med att må dåligt sedan. (Även om man inte vill det så ger det liksom en fristad). jag tänker på er alla som måste dras med detta hela tiden, jag beundrar er för att ni nu klarat av ett år till utan att få må bättre...

Snart ental...

Idag är det tio dagar kvar till beräknad ankomst av en liten bebis! Det har verkligen inte varit en lätt väg denna gång. Illamåendet har precis som förra gången suttit i hela tiden och jag vaknar i stort sett varje natt och kräks... Har vaknat med munnen full ett flertal gånger (ursäkta äcklet), men det har ändå stått i skuggan av den oro och de tidiga sammandragningarna och värkarna jag dragits med sedan vecka 23... Ända fram till för ca två veckor sedan kunde jag inte ens gå 30 meter utan att få värkar som verkligen gjorde ont. Men nu senaste dryga veckan har det känts bra att vara gravid!!! Till och med kunnat gå ett varv på stan och åkt skidor (om än sakta) men jag har inte varit tvungen att vara sängliggande. Befrielse kallas det. Men som alla läkare man träffat trott likaså barnmorskan så tydde allt på en förtidigt född bebis, men icke. Helt plötsligt verkar den ha bestämt sig för att stanna där den är. Kanske inte riktigt gillar snö:-) Den ligger där den ligger och verkar nu, mot alla odds, inte vilja komma ut... På något sätt har jag även förlikat mig med att den faktiskt är kvar där inne och att jag säkert kommer vara ett preggo en månad till...

Tänk vad en graviditet kan spela en spratt... Som jag skrev i ett tidigare inlägg så skulle jag gärna vilja ha en instruktionsbok...

På onsdag är det dags för besök hos barnmorskan igen. Hoppas magen vuxit lite lite lite i alla fall.

Inget Estockholmo idag

Nope, idag blev det tyvärr inget Stockholm för min del. Lite, eller mycket trist, men ibland är det så. Istället har jag åkt lite skidor i det nya spåret som Mr Right gjorde. Sedan tog jag och Moa några varv på det som vi ordnat runt huset åt henne. En sväng till mamma och pappa och fika sedan Donken och nu snart soffläge... Helt´enkelt en seg lördag... Men ganska skönt. Hade dock varit kul att se mina vänner...

Ja ja, kanske det blir en sväng imorgon!?

Ska träffa min kära syster och hennes sambo imorgon i alla fall, det ska bli grymt kul! Var i början av december så det är på tiden.

Om en timme drygt börjar Robinson vilket jag såklart ska se... Mr Right är ute i garaget och isolerar, inte riktigt min grej så jag passar på att få ha Tv:n för mig själv:-)

Hoppas ni haft en skön dag!

kram

Glad av fredags mys!!!

 
Vår lilla glada tjej som fredagsmyser med morötter, chips och dipp, färsk mango och pistage nötter!

Har inget kul att skriva om, eller ingen lust ska jag väl säga så därför struntar jag i det!

För en gångs skull

en dagens med kläder... Händer inte ofta, men så här har jag sett ut idag:-)


6 minuters intervaller, ska man åka in då?

Tydligen inte jag. Jag är så less!!!!

Jag har mått prima ett par dagar, men bara lite sammandragningar, men det kan man utstå. Igår när jag var och handlade fick jag dock riktigt ont, mend et försvann och jag tänkte inte så mycket mer på det. Dock kom det tillbaka på eftermiddagen för att sedan tillta och göra riktigt förbannat ont. Det kändes helt klart som att något var på G. Då vi åkte för att hamta SAABen med nya bilen så var det 6 minuter mellan värkarna och det gjorde så onte att jag inte kunde prata under tiden de infann sig och inte heller koppla i bilen. Det höll i sig i ca tre timmar och innan jag ställde mig i duschen så vard et bara tre minuter mellan. Men en dusch senare och lite vila på soffan så var det som bortblåst...

Vaknade dock ett par gånger i natt, dels för att kräkas (jag vet, fräscht, NOT, men sant) och sedan på grund att jag hade några onda Sammandragningar/värkar. Men nu är det borta. Skumt eller hur!?

Ska till barnmorskan på eftermiddagen idag på ett Ultraljud imorgonbitti. Får väl se om bebisen växt någonting överhuvudtaget. Det hoppas jag så att det inte är något fel på den lille krabaten.

Hade varit mycket enklare att veta när det är dags att åka in om man inte haft en sådanhär graviditet. Utan att man liksom inte känt någonting och så opang slår det till... Vilken himlans tur att vi alla är så olika...

Mr Right tyckte dock att vi skulle åka in igår, men inte jag... Hatar sjukhus...


Ont ont

Ja ni, vart ska denna graviditet sluta!? har till och från jätteont i och med Sammandragningar/värkar för att sedan inte känna någonting. trodde jag skulle behöva åka in i natt och även på förmiddagen. Men sedan klarade jag till och med att gå nästan 1 km från busshållplatsen till hem utan att känna någonting. Men nu har jag i ca en timma haft otroligt ont i både magen, ljumskarna och ryggen vid varje sammandragning. Imorgon är det också exakt så många dagar förtidigt som Moa är född...

Jag blir knasig. Tänk om det fanns en instruktionsbok för hur det ska kännas under en graviditet och inför en förlossning...


Tandläkarbesök


Idag har jag besökt tandläkaren igen... Eller vaddå igen, vi kom fram till att det var fyra år sedan... Jag gick dit första gången då jag var höggravid med Moa eftersom jag kräktes så enormt mycket under graviditeten, vilket jag även gjort denna gång. Hur som helst så rök ju en flisa för en och en halv vecka sedan. Måste ju fixas.

Sov hos mina föräldrar eftersom de bor närmare tandläkaren och vi har ingen bil och jag skulle vara där 7.45. Sov inte alls bra, men det hade jag inte förväntat mig heller... Vaknade många gånger, del på grund av skräcken inför besöket.

Hur som helst så körde min pappa mig dit och VÄNTADE snällt på mig som likt en bambi på hal is travade in... tandläkaren kom såklart ihåg mig och min mage... Det var ingen större fara med tanden. han kollade så att det inte ilade eller gjorde ont vilket det inte gjorde. Tvättade och fixade tanden slät och sedan lade igen sprickan. Slipade till allt (fy 17 vilket ljud) och det hela gjorde inte ett dugg ont. trots det så höll jag på att svimma. Nalle Puh bilden i taket ovanför stolen snurrade bra fort ett tag...

Han tyckte absolut att jag skulle komma dit för en koll och ta lite bilder (vilket man inte får när man är gravid) eftersom det är typ 4 år sedan som sagt. Hur som helst kunde han inte med blotta ögat se några fel... SKönt skönt skönt. Han frågade dock om han kunde lita på att jag ringer och bokar en tid när bebisen kommit ut... Njaaaa, kanske inte riktigt!

Väl klar å tillbringade vi några timmar hos mamma och pappa med fika och läsa tidningar. Mysigt! jag och Moa fick ta bussen hem efetrsom vår bil är trasig. det tog ungefär två timmar istället för knappt 30 minuter... ha ha, vad bortskämd man är. Höll på att frysa ihjäl. Brrr.


Ny bil!!!

Igår hade jag först en mysfrukost på stan med mina kära vänner och barnen. Sötisar! Moa fick en klänning och en klänning till dockan som min kära vän sytt!!! Tänk om JAG haft den talangen, men det har jag inte. De var hur som helst jättefina och Moa älskade dem!!! Hon ville inte ha på sig sin idag efetrsom hon ville spara den tills hon skulle gå på kalas och vara riktigt fin...

Efter fikan åkte vi in till Tyresö för att kolla på en bil. den föll oss verkligen i smaken och vi bestämde oss för den. Får väl se vilken dag vi får den. Åhhhh, så nice! En Volvo V70, granitgrå. Bara gått 3000 mil och superfin.

Hej då SAABen! Men jag gillar ju SAABen utom att den då går sönder hela tiden... Kommer bli svårt att skiljas från den.


I väntans tider

Läste ni förra inlägget så kan jag tala om att vi i alla fall kom fram till Barnmorskan på utsatt tid... Kanske körde en aningens för fort, men som Mr Right sa, han måste träna tills dagen då vi har bråttom in...

Jag trodde magen skulle ha vuxit massor eftersom det känts så, men icke. Så det blev raka vägen till farbror doktorn (som var en tjej förvisso) som sa att vi skulle göra ännu ett ultraljud. Så det väntar vi på nu... Vet inte varför, herregud, snart kommer ju den lille filuren ut... Men de vet väl vad de gör och kan det där tusen gånger bättre än oss. Annars så alla prover bra ut!!! Skönt. Hjärtat slår ochden är fortfarande fixerad (iof sig inte vanligt att de vänder sig igen då den en gång fixerat sig...). Men det gjorde svinont då hon klämde och kände, det har det inte gjort förrut, likadant då läkaren gjorde det. Vet inte varför, men fruktansvärt smärtsamt var det.

Men nu har den 7 januari passerat och barnet får nu gärna komma för oss. Även om det är litet och läkaren tycker jag ska ta det lugnt så det kan tjocka på sig så mycket som möjligt... Men den 7:e var det sagt och så får det bli!!!

Spännande att snart få träffa den lille. Undrar ideligen vem som finns där inne, en liten flicka eller en liten pojke!? Moa frågade när vi kom in till Barnmorskan om hon skulle ta ut bebisen nu... Söta gulltrollet!

SAAB 95 till salu!

Åhhh, nu har det hänt igen. Den berömda bilen har strejkat ihop ytterliggare en gång för oss. Och så klart då vi är på väg någonstans och har en aningens bråttom... Japp, kom tio meter innand et rök och luktade bränt och verkligen bolmade ur avgasröret. Shit, det såg ut som värsta snömolnet. Igår märktes ingenting när jag var ute och åkte.

Vi skulle in till Barnmorskan och hade lite brådis med tanke på vädret. (Jag var ju bara tvungen att komma på att jag behövde duscha precis innan vi skulle till att åka... Kan ha varit en bidragande orsak till att vi hade bråttom...). Ja ja, bilen gick inte att åka i och Mr Rights jobbarbil hade frusit ihop så den ville inte under några omständigheter starta... Bra. Jättebra om vi skulle behövt åka in till förlossningen. Verkligen kanon och säkert känns det som... Hur som helst så fick vi låna grannens bil. Tack tack tack!

Så nu vill jag ha en ny bil. Eller det är ett måste rättare sagt. Saaben har kostat oss enormt mycket pengar i reparationer. Och det är inte första gången, och säkerligen inte den sista, som den går sönder. Troligtvis så läcker den olja någonstans och då avgasröret blir varmt så ja, då kan ni ju räkna ut själva vad som händer.

Det mest ironiska i hela situationen är att vi bara för ett par dagar sedan sa hur bra den gick nu och att den aldrig gått bättre... Ha ha, tji fick vi. Den kostar oss ingenting, utom alla reparationer, så vi sa att vi har kvar den tills den strejkar totalt och inte ens rullar. Men nu är mitt tålamod slut. Vi säljer den i befintligt skick och det bästa är om man bogserar bort den härifrån plus gärna kommer med en ny fin och SÄKER bil i inbyte...

Bilar ska bara rulla, finns det någon sådan garanti?

Gårdagens middag...

Hmmm, vet inte om detta räknas som middag, tur att Moa fick riktig mat! Vi var barnvakt åt Moas dagiskompisar, tvillingar, så vi ansåg att det var mest nödvändigt att utfodra dem och vi höll på att fixa och plocka här hemma. S

Såklart mycket ost till mig på den varma mackan, men Mr Right valde köttbullsmacka med rödbetssallad, inte min favorit. Såklart sallad till.

Idag bli det tacos!


Junibacken, igen, bilder


Goda vänners lag

Idag ska jag träffa min kära vän för en fika! Ska bli så kul och så mysigt! Jag hoppas att en tredje hänger på. Ska bara se så att bilen inte frusit igen. Vi har 25 minusgrader... Antar att man inte gärna är ute mer än vad man behöver... Men vem kan motstå ett mysigt fik med värme och en god fika!? Inte jag i alla fall.


Junibacken

Igår var vi på besök i huvudstaden och var på Junibacken. Herregud säger jag... Det var vi och en miljon andra människor och säkert 6 busslast med ryssar... Vad gjorde alla dessa där igår? Vi stod i kö i 20 minusgrader i en timma... Jättehärligt, verkligen. Tur att vi har en tapper tjej som inte klagade en enda gång! Jag trodde hon skulle bryta ihop av köld och tristess, men icke. Dock ett stort fång tistlar till dem som tränger sig före alla. Det är precis lika kallt för oss som för dem. Sådant gör mig genomarg bara för att jag själv är ärlig och tror gott om alla.

Det var inte så soligt och varmt som det ser ut direkt...

Hur som helst så älskar Moa att vara där och nu fick hon ju visa Mr Right allt!

Man tror inte att barn snappar upp allt som sägs i föreställningarna, men jo jo, det gör de visst det. Vi har nog hört allt idag och igår för att inte tala om i bilen hem... Jag fattar inte att allt fastnar. Roliga är de, de små liven.

Hon pratade hela vägen hem, jag somnade tillslut, men min kära Mr Right fick snällt lyssna...


7:e januari imorgon

Imorgon är det sista dagen som jag måste ta det lugnt. Hmmm, om jag längtar, JJJJJAAAAAA! Har faktiskt redan tjuvstartat en del... Har åkt skidor några gånger, så jXklans kul. Det roligaste jag gjort sedan över en månad tillbaka. OK, Mr Right var lite sur, men hallå, jag har ju tagit det lugnt. Han ville inte att jag skulle ramla, men det kan man ju göra när som helst... OK, jag har en till att tänka på nu, men jag TAR DET FÖRSIKTIGT!

Imorgon ska vi även till Barnmorskan. Faktiskt ska det bli lite spännande. Ska bli kul att se om magen vuxit, jag tror det eftersom jag tycker den är gigantisk, men enligt Mr Right så är den liten... Ja ja, han slipper ju bära på den. Har gått upp sju kilo, inte så farligt och ungefär lika mycket som med Moa. Fatta att magen kommer att försvinna sedan, läskigt och konstigt. Vart tar den liksom vägen!?

Ännu mer konstigt om man tänker på det är att det lever en liten människa i min mage. Ganska Ailien... Fast man ska kanske inte tänka så mycket...

Hur som helst så har det gått mer än ett dygn sedan jag hade värkar. Har inte hänt sedan vecka 23-24 någonting. Jättekonstigt, men otroligt skönt!!! Fatta en hel natt utan att vakna och ligga vaken med värkar.

Så nu tror jag att den kommer stanna inne till mitten av februari... Jehaaa!

Värken i kroppen

Har fått en del frågor angående min värk i kroppen och hur det är med Fibromyalgin nu under graviditeten. Jag har knappt vågat svara på frågan, har varit sååå enormt tacksam över att denna höst/vinter känts så mycket bättre än förra året då jag var vaken varenda natt och grät nätterna igenom på grund av smärtan. Då trodde jag aldrig att jag någonsin skulle få må bra igen. Det var hemskt. Men just nu, kan jag nästan inte ens förställa mig hur den smärtan kändes. Ända sedan i våras (i maj) då vi åkte till Kreta och jag fick känna på lite värme mot min då så dåliga kropp har varit underbar. Visst, jag känner av smärtan hela tiden, men den är diffus och finns någonstans långt bort. Den är helt enkelt inte påtaglig. Enligt läkaren så beror det på att jag är gravid och att kroppen helt enkelt blir varmare. Det är långt ifrån alla som har turen att må bra under graviditeten, men många känner sig bättre i kroppen i början för att sedan må sämre i slutet då kroppen blir tyngre, men det har jag sluppit och tackar alla högre makter så mycket för det. Jag hoppas bara att det får fortsätta kännas så här även då barnet är fött. Jag bävar för den hemska smärtan.

Tyvärr så vet jag att många där ute mår exgtremt dåligt just nu av värk och smärta. Jag tänker på er och skulle önska att ni fick uppleva det som jag fått i höst/vinter. Man hinner samla så enormt mycket energi och suger in allt som man varit så begränsad till att kunna göra. Så en stor tanke till er och hoppas att jag kan föra över lite energi till er.


Ännu mera snö!

Tjohoooo!

Så vackert det är ute. Och det snöar fortfarande. Härligt! Men ändå, nu är det lagom. Kul för alla barn. Det var riktigt änge sedan det var så här mycket snö och som ligger kvar!

Har precis käkat en god frulle med ägg och färskpressad apelsinjuice. Mumma!!!

Sitter och funderar på vad dagen har att erbjuda idag. Ingenting speciellt faktiskt. Mår prima så ska försöka ta mig ut en liten sväng på mina skidor. Måste liksom göra någonting och framför allt passa på när det finns snö... det går inte fort, men det är betydligt enklare än att gå. Går jag kommer värkarna med en enda gång, på skidorna har man ju liksom ett glid. Och jag kan vara ute. Efter alla dessa veckor inne! Tänk vad lite skön vinterluft kan göra susen!!!



Så ser ni en tjockis som det går väldigt sakta för i spåret så finns det en stor möjlighet att det är jag som är ute för att luftas.



Hade även en liten tanke på att baka bullar, men vet inte om jag orkar det... Blev dessutom bjudna på middag ikväll, så det låter ju som ett bra alternativ. Samtidigt så skulle det vara underbart gott med bullar. De som FANNS i frysen är slut. Och kanelbullar är det absolut BÄSTA jag vet!!!

Ja ja, dagen är ju inte så gammal så vi får se vad det blir!

Ha en underbar dag så länge!

Kram

Ett helt nytt år

Vaknade efter enbart fyra timmars sömn pigg som en nötkärna. Inte en enda känning i magen så jag bestämde mig för att gå ut och skotta (hmmm, smart, och jag vet vad många av er tycker, men nu är det ju faktiskt i stort sett helt ok att bebisen kikar ut... ok, den 7 januari, men det är ju nu...) och efter det drog jag ut Moa och Mr Right på en skidtur i spåret på åkern. Åhhh, så kul det var. Äntligen kunde jag röra lite på mig utan att riskera att barnet blir så mycker för tidigt fött. Gissa om jag njöt i fulla drag!?

Blev sedan bjudna på en fika hos grannen. mumma och trevligt att sitta och prata med varandra om allt mellan himmel och jord!

Annars har vi inte gjort så mycket. Jo, min tand är av. Bet i en silverkula och vips så bet jag av en flisa i tanden. Jag hatar tandläkaren, mer än vad jag hatar läkaren, men nu måste jag gå på måndag. Hoppas hoppas hoppas bara att min tandläkare jobbar och att han har någon tid för mig. Och så klart stod det på förpackningen till silverkulorna att " Får ej tuggas"... och det har jag skämtat om. Nu förstår jag varför... Skit skit skit.



 Skulle kunna tänka mig...:-)

Ska snart plocka fram fredagsmys, grönsaker och dipp och lite pistagenötter som jag just nu äter massor av. Det blir i alla fall inga silverkulor...

Hoppas ni alla haft en bra start på det nya året!




Nyår 2009

Åhhh, vilken underbar nyårsafton vi hade igår tillsammans med våra vänner! Trots att vi var nyktra och skålade i Pommac... Så det är bevisat, man kan ha roligt, hur kul som helst, utan sprit! För er som inte visste det!

Underbar mat och kvällen avslutades med När & Fjärran som tjejerna vann i år igen över killarna. Ha ha, vi är bäst!

Jag orkade ända till halv två, tycker det var strongt gjort... Vårt lilla troll kämpade väl och ögonen åkte igen strax efter tolv. Lillskrotan var vaken för första gången då klockan slog tolv!!!

Hade dock enormt mycket värkar, ända fram till fem imorse höll de på, för att sedan vara helt borta då vi gick upp vid tio... Skumt.

Menyn bestod av Getosttoast med valnötter och ruccola samt papaya, Oxfile med potatisbakelse och basilikasås, Gino och en massa trevliga människor!

 


RSS 2.0