Hugo min lilla skrutt

Två dagar av pigghet! Så underbart! Men så klart, febern kom krypande på kvällen igen. Inte mycket, men i alla fall feber... Och han hade jätteont ikväll. Men han kämpar. Och det är så skönt att se att han i alla fall vill göra saker och dessutom gör dem. Även om han totaldäckar hemma sedan.

På fredag morgon väntar ännu ett besök på onkologavdelningen, Q84, på ALB. Tror på ett snabbt och enkelt möte utan några konstigheter. Så säger känslan.  Och jag tror och hoppas att min plan att Hugo om en dryg månad kan återvända till dagis och jag till jobbet kvarstår! Men att behöva återvända dit, just till avd Q84, är inte så kul. Atmosfären där naglar sig fast på något sätt. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0