Var tar tiden vägen?

Japp, då var det söndag kväll igen och bara en vecka kvar till semestern är slut. Men jag jobbar onsdag och torsdag nu i veckan och på torsdag ska jag äntligen äta lunch med min kära vän! Ska bli så kul! Tänk att det kan vara så svårt att få ihop en träff trots att man bor i samma stad... Det är inte klokt.

Inte nog med det, på onsdag ska jag ut och ta en fika efter jobbet med ann annan kär vän. Den fikan har varit på tal i månader, men nu hoppas vi på att äntligen komma till skott. Kul ska det i alla fall bli!

Ibland undrar jag var timmarna, dagarna, veckorna och månaderna tar vägen. Det är helt sjukt vad tiden går fort. Man tycker att man borde ha precis lika mycket tid till allt som man hade förut, dygnet har ju liksom fortfarande 24 timmar, men ändå hinner man inte med hälften av det man tänkt att man ska göra. Och till råga på allt så slösar man ju inte heller bort tiden på att bara vara som man kanske gjorde innan man fick barn...

Kanske handlar det egentligen bara om att prioritera? Och att man gör det, prioriterar, på ett annat sätt när man har barn?! Jag umgås hellre med min dotter än ligger på soffan och slöar en dag jag är ledig. Men var tar tiden som jag tidigare tillbringade med mina vänner  vägen? Säkert samma ska där, man har inte tid på grund av att jag lägger tiden på annat och då har jag väl egentligen prioriterat att göra annat än att umgås med mina vänner...

Någon som hänger med i resonemanget....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0