Tankar en eftermiddag hemma
Så, morgonpass på 1,5 h avklarat. I bassängen. Körde sprint vilket gick helt ok en morgon liksom. Efter det blev det en seg serie som avslutades med lite 25:or i maxfart. Ingen aning om hur formen är. Hoppas ju såklart på att den inte är på topp då planen är att den ska vara det om drygt 4 veckor då SM går av stapeln. Men samtidigt vill man såklart göra bra ifrån sig i helgen på dm. Ja ja, strunt samma. Träningen har kommit igång igen. Simning, styrka, skidor, löpning... Så kul. Tiden tas när tid finns. Det handlar om att planera, fokusera och ha kul! Vissa väljer att sova en eller två timmar extra om man tex börjar jobbet senare, den andra hälften är hemma på morgonen. Jag väljer att göra som vanligt, dvs gå upp samma tid och utnyttja tiden till träning. Likaså så kan jag kolla på tv på kvällen när barnen somnat samtidigt som jag styrketränar. Sover Hugo eller bara ligger i soffan och kollar på film kan jag ta tillfälle i akt att köra crosstrainer och styrka tills han vaknar och då är jag klar tills Moa kommer hem från skolan. Möjligheterna är oändliga, det gäller att ta tillvara på dem bara!
MEN; jag myser bra gärna med mina hjärtan i soffan! Jag älskar det! Det bästa som finns!
Tyvärr kunde inte jag själv vara där eftersom vi var på bröllop! Alltid trevliga tillställningar! Moa var nöjd och glad, både med medaljer och nya fina personliga rekord.
Blev till att baka nya kärleksmums eftersom någon (jag) ätit upp de andra.
Semlor bakade även i år, både stora och små! Mumma!
Just det, det här med träning innan jobbet hinner jag sällan eftersom mannen i huset alltid börjar kl 06.00 i normala fall. Så inte just nu. Han tar mornarna just nu få han börjar senare och arbetar en del hemma. En helt ni erfarenhet för mig då jag ALLTID tar mornarna innan dagis och skola. Men s värt!
MEN; jag myser bra gärna med mina hjärtan i soffan! Jag älskar det! Det bästa som finns!
Hur som, efter en tidig frukost hemma var det dags för en till innan utbildning av anknytning&mentalisering tog vid! Nu; Hugo vilar och jag kör crosstrainer... Sedan; megamellis med mina barn när Moa kommer och en eftermiddag utefter vad de önskar!
Moa är pigg och glad och lyckades simma hem hela fem medaljer på simtävlingen i helgen.
Tyvärr kunde inte jag själv vara där eftersom vi var på bröllop! Alltid trevliga tillställningar! Moa var nöjd och glad, både med medaljer och nya fina personliga rekord.
Hugo. Ja Hugo. Ja vad säger man?! Han krigar på. Dagarna lunkar på. Han ligger mest här hemma, vilket har på ett konstigt sätt blivit en normal vardag här. På något sätt normaliserar jag det hela. Det är det vi ser. Utan att jämföra med andra. Det är först då jag ser att det faktiskt inte är normalt egentligen. Men Hugo själv ser inga konstigheter i det här. Han har hittat en egen strategi att hantera sin tillvaro. Ibland kommer frågor, men inte ofta. De frågor som kommer är djupa och handlar om cancer, tumörer och död. Vi har nu haft två relativt normala veckor med ca 4 timmar på förskolan och jobb, sedan någon dag hemma då och då för att han inte riktigt orkar. Det har blivit en vardag det med. Men nu så, en vecka kvar ungefär innan nästa undersökningsperiod startar. Och sedan ny operation om va två månader. Jag älskar denna något så när normaliserade tillvaro.
På söndag gör vi nytt försök att kalaset blir av. Håll tummarna! Han behöver det.
Blev till att baka nya kärleksmums eftersom någon (jag) ätit upp de andra.
Semlor bakade även i år, både stora och små! Mumma!
Uppskattning en kall och mörk morgon till mina tre sovande hjärtan då jag smög iväg till träning och jobb
Just det, det här med träning innan jobbet hinner jag sällan eftersom mannen i huset alltid börjar kl 06.00 i normala fall. Så inte just nu. Han tar mornarna just nu få han börjar senare och arbetar en del hemma. En helt ni erfarenhet för mig då jag ALLTID tar mornarna innan dagis och skola. Men s värt!
Mörkt som i graven
Jisses, kolsvart ute. Svårt att komma upp, men nu är jag uppe och ska dra iväg på min tredje morgonträning denna vecka. Man får passa på och utnyttja tiden medan de andra sover. Ett annat alternativ, som de flesta säkert valt, hade ju varit att stanna kvar i sängen och sova lite extra. Men inte jag! Nu blir det sprintpass och en serie innan det är dags för utbildning!
Varför byta det normala till det onormala...
Ja, vad vore en helg utan sjukhusvistelse... Denna gång var det dock mitt stora ❤️ Som var dålig, riktigt ynklig, och behövde vård, medan det minsta ❤️ Var pigg och glad.
❤️❤️❤️
Nakna kocken är åter i farten...
När Hugo får bestämma hur sockerkakan ska se ut...
Bästa frukosten kan avnjutas varje dag!
Fika efter träning är det bästa... (Nja egentligen inte, men försvinnande gott)!
Och äntligen; nya köksbordet på plats. Och massor av tvätt tvättat, vikt och inplockad. Men inget kalas denna helg heller. Hugo börjar tvivla på att han får ha sitt kalas, men det är klart att han ska få ha. Verkar bara liiiite svårt att få till det.
Moa har åkt på salmonella. Nu är det över 1 vecka sedan hon fick i sig mat, förutom de små tuggorna på flyget hem. 40 graders feber, ont i huvudet och inte ens fått behålla vatten eller vätskeersättning gjorde att hon var bra svag och fick dropp och en massa prover tagna på akuten. Jag lider med henne, då jag själv haft just salmonella en gång. Vidrigt. Hoppas att det vänder och att hon slipper antibiotika. Proverna skulle analyseras först så får vi se.
❤️❤️❤️
Den andra filuren har varit pigg. Eller ja, vad är pigg för honom? Här hemma gör han ju inget. Han ligger på golvet med sina bilar, ligger i soffan, ligger i puffen, ligger i sängen... Ibland bakar han ca 10 minuter innan han lägger sig igen. Ibland går han ut i ca 10 min innan han kommer in och lägger sig igen... Han har haft ont i benen då och då. Men han har varit glad och tillfreds och överöst oss alla med kramar. Alltså; jag vet ingen som kramas så mycket som Hugo. Och jag älskar de där små armarna som kommer runt midjan eller halsen och den värme och kärlek han ger är bara så underbar. ❤️
Nakna kocken är åter i farten...
När Hugo får bestämma hur sockerkakan ska se ut...
Bästa frukosten kan avnjutas varje dag!
Ett skidpass och två ganska tuffa simpass har avverkats. Megatrött efter just simningen, kanske beror på för lite sömn senaste veckan...
Fika efter träning är det bästa... (Nja egentligen inte, men försvinnande gott)!
Och äntligen; nya köksbordet på plats. Och massor av tvätt tvättat, vikt och inplockad. Men inget kalas denna helg heller. Hugo börjar tvivla på att han får ha sitt kalas, men det är klart att han ska få ha. Verkar bara liiiite svårt att få till det.
Hoppas nu på en hyfsad 'normal' arbetsvecka, det vill säga jobb till 12 iaf på dagarna. Skulle sitta fint om vi kunde få till en sådan vecka... Och denna v blir det med hjälp av barnvakt...
Go'kväll
En heldags VAB var inte tanken idag. Jobb lockade mer. Såklart. Vet inte var jag ska börja... Nu är det snart ett pr sedan vi fick besked om att Hugo har en hjärntumör. Det har rent ut sagt varit ett helvete sedan dag ett. Men; vi tar oss igenom en dag i taget och som jag sagt tidigare så har det på något konstigt vis oxå varit det bästa året jag upplevt.
Olympic pool...
Sangria
Tapasmiddag då Hugo var på pizzaparty med bamse...
Men han hann till efterrätten
God middag i bufférestaurangen. Bra mat överlag!
Däremot är det kontraster vi kastas mellan. Vårt stora ❤️ har feber och ont i magen; no big deal. Det lilla ❤️ tycker att handen eller foten somnar eller kisar i ljuset; a very big happening. Moa har varit ynklig, med all rätt, och börjar nu pigga på sig. Hugo har varit ok, men orkar ju inget. Kisar och ont i benen. Har mest legat sedan vi kom hem i måndags. Inte sprungit som han brukar, inte hoppat, utan mer bara krupit upp i knät och kramats och pussats eller legat i puffen, i soffan, i sängen, på golvet... Men han fick iaf gå på simskola idag vilket var en höjdpunkt. Så fort vi kom hem la han sig igen. Så vad är detta? Det verkar hur som helst inte direkt vara övergående... Ringa, inte ringa? Hugo var tydlig med att tala om hur mycket han ångrade att han sa att hans händer gjorde ont och var trötta, för om han inte hade gjort det så hade han fått vara hemma på sin födelsedag och både ha kalas och äta tårta... Förtydligade med att han ALDRIG mer kommer säga något... Tills han kom upp och grät häromdagen. Sa gång på gång förlåt mamma. Och jag fattade inget. Tills han mellan gråten snabbt fick fram att han hade ont i benen och att det inte var meningen...
Så ja, ett samtal vore väl kanske inte fel...
I alla fall så hade vi en underbar, men kylig, vecka på Lanzarote! God mat och mycket cava gjorde susen. En hel del träning satt perfekt då barnen (läs Moa) hade fullt upp med kompisar, bamseklubb, fun break, born to move, repetitioner, uppträdande osv... Späckat schema gjorde att det fanns tid att springa, simma och gymma. Som kompensation för det dåliga vädret liksom. Hade solen varit framme hade jag inte lämnat solstolen!
Sangria
Tapasmiddag då Hugo var på pizzaparty med bamse...
Nu är vi hemma i vardagen. Hann jobba två dagar, awesome. Hoppas att det blir en bra nästa vecka där jag får tillbringa tid varje dag på jobbet! Och däremellan planerar vi för fler resor! Det är värt allt. Familjen, långt borta från sjukhusets väggar! Vi kommer ta varje chans vi får att tillbringa tid med varandra och planerna styrs iof utefter sjukhusbesöken, men många resor är planerade. Underbart!
