Magnetröntgen hjärna

Låter lite sådär, men hur som så ska det bli skönt att få det gjort ordentligt. Efter en mysstund med syster och hennes sambo blir det till att vila i ett rör i en timma innan det är dags att träffa en vän. Trots tråkiga inslag så känns dagen väldigt ok ändå!


God jul

Äntligen är alla barns (och min) efterlängtade dag här. Dock kan jag inte annat än att skänka en tanke till alla barn som inte får den jul de förtjänar. Det ska vara en värmande dag, bestående av lycka, kärlek och glatt umgänge. Tyvärr är det inte så för alla. Fattigdom, alkohol och annat lidande gör även denna dag till den värsta för många. Åh, det svider i mitt hjärta när jag tänker på det. En dag ska jag göra något för dessa, om än bara lite, men det är också det som ger. I år skänker jag en gåva, gör det du med. Ingen förtjänar annat än en bra jul i ett 'välfärdssamhälle' som Sverige... Men medvetenhet bör finnas om att klyftan mellan rika och fattiga ökar. Tänk på det.


Vinterlandskap

Äntligen en vit jul med massor av snö. Ljuvligt vackert och stämningsfullt!


Dan före dopparedan

Eller vad är det man säger?! Idag är det fjärde advent, hoppas ni har en glad sådan.

Jag och Moa har åkt lite skidor, skruttan åkte 2 hela km... Det är bra gjort. Jag dog av huvudvärk och hick in och duschade. Sedan har vi städat, fikat och gjort saffranskola. Nu väntar daim och sedan en mysmiddag med vänner. Just ja, granen ska in och läs nu med. Efter middagen blir det glöggmys och julgodis i väntan på att julgröten till tomten ska ställas ut och att den 23 ska övergå till den 24.

Förväntansfulla barn med ögon som tindrar ikapp med granens ljus är något av det bästa jag vet!

Och ja, jag älskar julen!


Betygsystem

Fick en fråga, så tänkte förtydliga lite.

Faktiskt så har högskolor och universitet lite olika betygssystem.

I Lund, universitet, sätts betygen U, G och VG, inga konstigheter, u=underkänd, g=godkänd, vg=väl godkänd. Detta även från Stockholms universitet, högskolan i Kristianstad sams Blekinge tekniska högskola.

Från högskolan i gävle ges betygen enligt Bolognasystemet, A,B,C,D,E där A är högst och E är lägst, men ändå godkänt. Betygen F och Fx är icke godkänt respektive icke godkänt med kompletterande uppgifter.

Lite svårt att jämföra de båda betygsskalorna och vet inte vilken jag föredrar. Kanske lättare för läraren att gå efter fler kriterier som från gävle och allt poängbedöms, samtidigt så är det likväl enklare med en tregradig skala där det finns ett medel. Samtidigt är det svårt att få vg och ett starkt g skiljer ju sig ganska mycket från att ha varit u, men med kompletterande uppgifter blir precis godkänt...

Ja, det är en djungel... Och jag är hur som mycket nöjd med att hittills enbart ha VG där det är möjligt... Tror jag har två g från förra terminen, men de kurserna var svåra. Liksom att jag i psykologin rakt av haft b denna termin, men a under tidigare terminer... Och vad spelar det för roll, egentligen. Hade jag fått e på statistiktentan hade jag varit precis lika nöjd!!!


JJJJJJJAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!

Fatta, jag har klarat statistiktentan. Den värsta ever. Och måste anse mig mycket nöjd med betyget B:-) det trodde jag aldrig. Men jag kämpade och gav inte upp, trots att det var nära flera gånger.

Vet ni vad det betyder? Jo, jag har min kandidatexamen:-). Nu ska bara uppsatsen ventileras i januari. Och ett examensarbete till ska jag knåpa ihop, på lite högre nivå, men JAG ÄR KLAR med mitt mål. Allt nu kan ses som en bonus. Kanske blir dte forskning senare, vem vet. Nu ska jag fira julen med belåtenhet. Shit, jag som för en vecka sedan på sjukhuset tänkte skita i att ens försöka göra den.


Känslor som bubblar

Första dagen på länge som jag inte har en sjukt hemsk och vidrig huvudvärk. Nu inte sagt att den är borta för det är den inte. Men det jag menar är att det finns en liten liten förbättring där någonstans. "Huggen" eller kramperna om man så vill, är inte lika intensiva som för några dagar sedan. Jag kan stå och prata med en person utan att behöva sätta mig ner eller hålla i huvudet i hopp om att det inte ska explodera titt som tätt. Känslan är obeskrivlig. Är det så här det kan kännas i ett huvud!? Förhoppningsvis är medicinen till och med så effektiv att den tar bort allt vad huvusvärk/smärta heter. Det känns som det där eländiga trycket också har gett med sig lite. Men det finns där, bara av att gå upp till bilen gör det sig påmint till tusen. Men ändå, det är så mycket bättre. Efter sex veckor med en huvudvärk och hugg från hell har jag nästan glömt hur det är att inte ha ont. Att inte grina så fort jag står upp eller ligger ner är en befrielse. Att vänster sida fortfarande inte fungerar och är domnad är en baggis just nu.

Det går åt rätt håll. Jag känner det. Det enda som jag behöver veta.

Att sedan se den ena examenskursens betyg bestå terminen ut är också en känsla som är obeskrivlig. Att ha gjort de två senaste uppgifterna med en hand och ett huvud som inte orkat läsa mer en några få rader i taget gjorde att jag hade som mål att få godkänt. Att jag nu dessutom lyckades få VG är bara bonus, och ingenting jag trodde. Jag hade varit lika nöjd med G, sen att VG är et bevis på att dte jaggjorde var bra, det är som sagt en bonus men ger ändå en känsla av lycka!

Att ens våga tänka tanken att lite skidor ska jag väl kunna åka med dottern i em, gör mig också lycklig. Om bara så 300 meter så är det en stor bedrift för mig just nu!

Det bästa av allt, bara några dagar kvar tills det är jullov. förhoppningsvis utan omtentor, men i alla fall, det är lov, och ledighet som ska spenderas med alla jag tycker om!

Känslan av att...

... Känna sig klar med en statistiktenta...

Går denna vägen har jag min examen! Och då har jag rott i land det jag strävade efter. Jag är nöjd, det som kommer nästa termin är bonus.

Men den tenta jag tänkte skita i pga av sjukhusvistelser är nu klar, ligger och väntar på att bli inskickad. Antingen har jag fattat allt fel, eller oxå har jag lyckats. Resonerade som så att det är värt ett försök, även om jag har intyg på att inte behöva göra den nu så kommer jag ju ändå få brottas med den sen. Fört eller senare. Jag ger mig inte, jag har slitit mitt hår med denna, men 15 äckliga sidor är nerpräntade. Ett svar innan jul vore ju bra, oavsett resultat. Men det är nog för mycket begärt.

Så, håll tummarna, snälla!


En helg i firandets tecken

Så, vår älskade, fina, bästa Moa har äntligen fyllt sju. Senare än alla andra i klassen, men dagen var väl värd att vänta på. Vi som trodde att vi skulle vakna i ottan vaknade halv nio i lördags. Lilla älskade vännen hade legat och väntat länge...

Den årliga taggballen fick följa med in även i år... Dagen bestod av paket, tårtbak, paket och avslutades med Moas egen valda måltid; chili con carne... Ja, vad säger man, men det var vad hon ville ha...

Hon njöt av dagen och det har varit med ett lyckligt mammahjärta jag har sett hur glad och lycklig hon varit sedan jag kom hem från sjukhuset. Att se sitt barn somna med ett leende på läpparna slår allt!

Tänk att hon även har så mycket kompisar som ville komma och fira henne, det värmer det också.

Att få höra hennes lärare berömma henne hur duktig hon är är en sak, men att också få höra att Moa är en glad, pigg, omtänksam och varm liten flicka som sprider glädje bland alla övriga i gruppen var lite av den mer rörande karaktären.

Hon är bara så go, min stora lilla flicka. Jag älskar henne mest över allt på denna jord, även om gudarna ska veta att varje minut inte direkt är rosaskimrande...

Jag har två underbara prinsar i mitt liv oxå, de bästa av alla. En stor och en liten, där båda bidrar till en lycka i mitt liv på var sitt sätt.

Att jag fick tillbringa denna helg med min familj istället för ytterligare en på KS var värt så enormt mycket. Allt annat var liksom mindre viktigt.



Uttråkad

Härligt det är att ligga inne och titta ut genom fönstret och titta på snön dom sakta dalar ner... Eller inte, tror jag gör vad som helst snart för att få bli utsläppt... En fördel är att alla på NeuroCentrum på Karolinska är så schyssta. Däremot så kan lokalerna liknas vid en av militärsalarna i Pearl harbour... Saknar väldigt mycket att få snöra på mig dojjorna eller dra på mig baddräkten för att få aktivera kroppen lite. Känslan av att vara så där härligt trött efter ett träningspass gör sig saknad.

Den värsta känslan är att det känns som att jag sviker mina älskade barn gång på gång... Åh, vill vara hemma och julfixa och mysa tillsammans med dem.

Men det kommer en dag då jag kan skutta ut härifrån på små pigga ben och med ett huvud som inte värker...


RSS 2.0