En helt vanlig eftermiddag med Hugo

Passade på att ta lite kort på Hugo... Ja, detta var ungefär under en halvtimme medans jag försökte laga mat...



Den glada lilla duracelkaninen som drar fram som en tornado här hemma.... Får man inte som man vill är det bara att skrika... Kanske inser han snart att man inte kan skrika sig till allt...

Jag älskar dock denna lilla parvel oändligt mycket, även om han är överallt och ingenstans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0