Måste nog erkänna att jag är mycket orolig för Hugo, lilla underbara tussen. Det låter inte bra i hans andning, även om det är bättre och så länge han sitter still tycker jag att det är ok, men så fort han struttar omkring (vilket han gör hela tiden) så låter det inte alls bra. Man ser på honom att han blir påverkad av det. Nu vet jag ju efter sjukhusets information att det kan sitta i några dagar och att vi ska vara uppmärksamma. Han sov bra i natt i alla fall och på morgonen tyckte jag att det var bra, men som sagt, så fort han går eller anstränger sig kommer det tillbaka. Detta får mig att bli orolig. Han kan ju inte tala om hur han mår, han kämpar med andningen, om än inte lika mycket som igår.

Så det blir säkert bättre, i annat fall besöker vi väl sjukhuset igen då...