Tänk att det ska till ganska stora, allvarliga, saker för att det som redan finns i vardagen ska uppskattas. Många gånger har jag hört att livet får en ny vändning då det inträffar saker. Och ja, visst är det kanske så. Men allt som händer har inte en mening, det finns ingen mening i onda saker. Meningen börjar väl egentligen då man utgår ifrån det som är och tillför livet mening utifrån det... Jag ser ingen mening i att Hugo blev sjuk, men jag kan tillföra och leva för  honom så att hans liv får mening utifrån hur situationen ser ut.
Vid ett fåtal tillfällen i mitt liv har jag känt ångest och oro, det är vid stora allvarliga händelser, och tänk att det många gånger är detta vi måste uppleva för att uppskatta de små vardagliga händelserna som annars obemärkt rullar förbi. Livets ytterligheter. Försök se de små små delarna som ger livet mening i sin helhet i stället för att bara se de stora, mindre roliga händelserna, och fråga vad de har för mening...