Vill passa på att tacka er alla underbara människor som på ett eller annat sätt hört av sig till oss. Det betyder mycket. Tanken med bloggen är verkligen inte att få medlidande, det är det sista vi vill ha. Tanken är snarare att få skriva av mig, som en ventil, för att lätt på mina funderingar. Men det har även blivit ett sätt att informera nära, kära och avlägsna vänner samt att minnas och komma ihåg denna tid. Minnen och känslor har en tendens att blekna, inte försvinna, men bli lite luddiga. Många gånger är det bra, men just dessa känslor upp och ner är något jag/vi vill bevara.