Vår lilla olyckskorp

Ja, det är så han kallar sig själv. Jag är benägen att hålla med...

Idag jobb och förskola. Några timmar. Hugo trampade visst på en rostig gammal spik som så fint stack upp en skruttig lastpall... Jag tror att jag får gråa hår av denna lilla prins. Ett besök på akuten och en fot som gör ooooont. Jag lider med honom. Hur kan allt, verkligen allt drabba denna lilla gosse?!

Som vanligt är det inte så mycket gnäll, utan han krigar så klart på.

Operationsdatum verkar efter läkarsamtal bli den 29/6, undersökningar i massor tiden före. Och en annan läkare som vi oxå måste träffa. Ordinarie läkare är på semester, de har tillsammans bedömt att operationen jan utföras av den andra läkaren. Vid frågan på hur vi ställer oss till det undrar jag i mitt stilla sinne om vi ens kan ha en åsikt om det?! Om vi säger nej, vad händer då? När blir ny tid för operation då? Nej, det kan vi inte direkt opponera oss mot. Hugo måste ju opereras. Helst igår. Och gör läkarna den bedömningen kring vem som utför operationen, så ja, då förlitar vi oss på dem.

Även om hela sommaren blir spiolierad, så finns det ju inget annat alternativ.

Därför njuter jag extra mycket just nu av att klockan är halv fem och det är varmt och soligt!


Kan inte klaga på utsikten i alla fall!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0